Ruben: 0:31

och välkomna till Käck-tack slash Kodsnack mashup podcast

Fredrik: 0:36

Woho!

Andreas: 0:39

Snyggt

Ruben: 0:40

tagning

Andreas: 0:41

du påa gänget också, Ruben?

Ruben: 0:44

kan jag göra. Hej, jag heter Ruben. Jag är med i Käck-Tech Podcast. Jag är här. Nästa person är Andreas. Han är också här. Han är också med i Käck-Tech Podcast. Och sen så har vi Fredrik

Andreas: 0:54

Det här är min

Ruben: 0:55

som också är här. Säg hej!

Fredrik: 0:57

här. Eller där. Ni är här.

Andreas: 0:59

Så, Ruben, det här är Andreas röst. Och så har vi...

Fredrik: 1:03

Fredriks röst.

Andreas: 1:04

Yes! Lagom blandning.

Fredrik: 1:07

Eller hur?

Ruben: 1:08

Jag tror ingen låter likadant som den andra va?

Fredrik: 1:11

Nej,

Andreas: 1:11

jag inte. Då är det någon equalizer som är fel. Jag har skillnad.

Fredrik: 1:15

Men vi har ju övat lite grann också så vi börjar ju få en koll på vem som är vem.

Andreas: 1:21

Fördel. Vi ser ju varandra också. Det underlättar.

Fredrik: 1:25

det vore ju väldigt spännande om någon blandar ihop min röst med någon av era. För det tror jag är svårt, men man vet inte.

Andreas: 1:31

Man vet inte. Men Ruben är göteborgare och jag är skåning så jag borde väl vara den som sticker ut mest va?

Fredrik: 1:38

kan man ju tycka.

Andreas: 1:39

jag har ändå en känsla av att du också är göteborgare, eller i alla fall från området.

Fredrik: 1:46

Det beror på hur generöst man är med området.

Andreas: 1:49

Okej, det tillhör

Fredrik: 1:54

området.

Andreas: 1:56

Det känns som att du har bott här längre än jag i alla fall.

Fredrik: 1:59

Ja, kanske. 2010.

Andreas: 2:02

Ja, det är längre. Det blir sex år längre i alla fall.

Fredrik: 2:06

är...

Andreas: 2:07

Mer akklimatiserad. Och sen så är väl skånskan lite hårdare i dialekten. Generellt.

Fredrik: 2:12

den sitter i lite bättre så.

Andreas: 2:13

Men detta är ju någon slags mashup. Som släpps i båda flödena.

Fredrik: 2:19

Eller hur? Eller hur? Det är ju

Andreas: 2:21

så lite av ett bonus.

Fredrik: 2:24

Definitivt en bonus. En stor bonus.

Ruben: 2:26

Hahaha.

Andreas: 2:28

är ju att Fredrik Anjo är ju faktiskt kodare, medan jag och Ruven är mer, och teknikentusiast och jag och Ruven är ju bara teknikentusiaster

Fredrik: 2:38

Bara. Ni gör inget annat.

Andreas: 2:42

vi har väl officiellt kanske teknisk yrken båda två

Fredrik: 2:47

Jag kände ändå att det var inte otekniskt på det sättet.

Ruben: 2:52

Alltså det beror på vad man frågar Jag har ändå blivit klassad som Säljare På min

Fredrik: 2:57

Oj, beklagar.

Ruben: 3:01

Produktägare på en it-avdelning Då blir man säljare Det enda du gör är att sälja in idéer Jo det

Andreas: 3:07

interna avdelningar jag

Ruben: 3:09

Ja precis

Fredrik: 3:13

Men ändå.

Ruben: 3:15

Åh.

Andreas: 3:17

ju ingenjör så jag får väl ändå kalla det tekniskt generellt

Fredrik: 3:22

det kan du inte skaka dig ur.

Andreas: 3:24

och så råkar jag jobba med en del med IoT och sånt. På industribasis dock.

Fredrik: 3:30

är ju ordentlig IoT.

Andreas: 3:34

Sånt som är uppkopplat med PLC och annat. Sådana riktiga setups. Inte en

Fredrik: 3:40

men exakt.

Andreas: 3:41

Assistant rullande på en Raspberry Pi.

Fredrik: 3:43

Nej, men exakt. Det är som vi andra tänker på som IOT.

Andreas: 3:46

Exakt

Fredrik: 3:48

Sådana här IOT som oftast är avstängda eller inte uppgraderade.

Andreas: 3:51

vi kanske inte vad jag vet i alla fall några röstassistenter för det hade varit lite sjukt att kunna skrika till en röstassistent stoppa linan

Fredrik: 4:00

Ja, vad skulle kunna gå fel liksom?

Andreas: 4:03

hej hoppsan google stoppa line

Fredrik: 4:08

Just det, det är det man har Android Auto till.

Andreas: 4:12

Ja, jag är osäker på om det finns i lastbilar, men det kanske det gör.

Fredrik: 4:21

Oh, tänk dig en lastbil som ser ut som Android-roboten lite grön.

Andreas: 4:26

ska jag vara helt ärlig, det är ju inte så att jag har spenderat supermycket tid i lastbilar, så jag vet inte. Jag har fått en sån här provåkning någon gång liksom.

Ruben: 4:38

Men det borde väl finnas något, eller?

Andreas: 4:41

Fast jag tänker mig att de vill ju ha lite smartare typ av ruttplaneringssystem än typ Google Maps.

Fredrik: 4:48

Ja, undrar om de

Andreas: 4:49

jag kan ha

Fredrik: 4:50

också? Det vet man ju inte heller.

Andreas: 4:53

så kan det vara. Jag vet att på Käck-Tech-sidan i alla fall så vet jag minst en... är lastbilschaufför som lyssnar på den här podden. Så du vet vem du är. av dig, vi vill veta.

Fredrik: 5:13

Exakt, exakt!

Andreas: 5:16

Du vet också hur du når mig, för du har skrivit till mig tidigare. Det blir jättebra.

Fredrik: 5:20

Perfekt.

Andreas: 5:23

ska vi ge oss på lite ämnen kanske?

Ruben: 5:27

Kan vi göra? Jag har något kul jag vill typ. Jag blev hackad igår.

Andreas: 5:34

Definiera hackad

Ruben: 5:40

fick ett mail från Have I Been Pawned? Där det stod, you have been parred.

Fredrik: 5:47

Åh nej.

Ruben: 5:48

jag får ett sånt mejl. Det vill säga, någon har hackat, i det här fallet var det Trello, eller rätt sagt hackat. Någon har fått ut inloggningsuppgifter från Trello. Och däribland var mina uppgifter. Så fick jag ett mejl. Hej, dina uppgifter har läckt i en läcka.

Andreas: 6:02

Okej

Ruben: 6:04

andra, varsågod och lös detta.

Fredrik: 6:06

Det är 15 miljoner dina bästa vänner.

Ruben: 6:10

Exakt.

Andreas: 6:11

Det låter Ja

Ruben: 6:17

faktiskt är med i en sån, där jag faktiskt vet om att jag har blivit drabbad under tiden jag är medlem. Jag har ju fått upp innan jag går in på att mina uppgifter finns med, det är kända läckor. Men detta är första gången det händer när jag faktiskt är registrerad, att det funkar. Och jag tror läckan var den 16 januari och igår var då den 22 januari, nu spoiler jag när vi spelar in. Men... Det tog ju ändå bara några dagar. Sex dagar eller vad blir det? Sen det hände tills man fick informationen. Och det är ju ändå ganska

Fredrik: 6:44

det är snabbt.

Andreas: 6:46

Ja, det är ändå skapligt, tycker jag.

Ruben: 6:48

Så det var bara in och byta lösenord och så var det löst sen. Väldigt bra.

Fredrik: 6:52

Ja, det är skönt.

Andreas: 6:55

podden nu avslöjar jag dig kom du på lösenordet för du hade en lång historia om att du inte kom på vilket lösenord det var

Ruben: 7:04

Vi säger ju så här va. Jag har många av mina viktigaste lösenord, och då är vilka de viktigaste, i Bitwarden. Sen behöver vi inte gå in på lösenorden jag har med Bitwarden just nu. Det tar vi en annan gång. Men...

Fredrik: 7:17

Detaljer

Ruben: 7:18

Detaljer. Men på Trello så har jag inte haft det, kan jag uttala mig om. Men... Det var lösningen jag trodde det var. Eller de kombinationer och lösningar det skulle kunna vara. Eller till och med alla möjliga varianter av lösningar det skulle kunna vara. Det funkar inte. Så antingen har någon redan gått in och ändrat lösningen på mitt konto. Men då borde jag fått ett mejl om det. Så jag tänker att nej, det har de inte gjort. Så antagligen har jag haft ett så svårt eller så dumt lösning som jag inte kommer ihåg det själv. Vilket resulterar i att jag var tvungen att trycka på den här Hej, jag har glömt mitt lösningord-knappen.

Andreas: 7:47

Ah, okej. Så du bytte på den vägen. Okej.

Fredrik: 7:51

Ja, det är

Andreas: 7:51

enough, fair

Ruben: 7:52

Problemet är om de har hackat sig in på Trello och sen så var det en fejklänk och någon sån här hemlig hemsida och nu vet de mitt nya lösnord

Fredrik: 8:02

Precis, nu kan du logga in sånt där på trän.

Ruben: 8:04

mm åh nej

Andreas: 8:06

Hur mycket hemliga saker har du på Trello?

Ruben: 8:11

är är detta mitt privata konto så det är inte mitt företagskonto så jag har inte så mycket hemläggare nej

Andreas: 8:17

ni inte single sign-on på företaget? För jag älskar single sign-on. Det är bästa. Logga in med SSO. Yes!

Fredrik: 8:25

det är ganska trevligt. Oftast.

Andreas: 8:29

Oftast. Det innebär ju dock att företag tenderar att fortsätta använda det här. Du måste byta lösnål en gång i kvartalet. Vilket gör att hur mycket jag än använder min tankekraft så blir det inte så säkert som jag hade velat.

Fredrik: 8:44

Nej, det är därför man har one password eller motsvarande

Andreas: 8:48

Jo, det hjälper inte när jag ska logga in i Windows.

Fredrik: 8:51

nej, det kanske inte jag faktiskt

Andreas: 8:55

tycker att jag kan få en Yubi-key eller någonting istället.

Fredrik: 8:58

men det vore väl fint

Andreas: 8:59

Ja, det tycker jag.

Fredrik: 9:00

eller något annat

Andreas: 9:01

ju vara det optimala. Och så skippar de här lösenåren totalt, va?

Fredrik: 9:04

eller en passkeyslösning eller någon sån där annan grej

Andreas: 9:09

ja. Kan man använda passkeys för att logga in i Windows?

Fredrik: 9:13

undrar om man inte ska kunna få det. De skulle i alla fall definitivt kunna bygga det om de ville.

Andreas: 9:19

Ja, frågan är ju, jag kan inte det där. Men som sagt, du har alltså bytt lösnord på tre

Ruben: 9:27

Ja jag har bytt lösenord på 3D Så allting är lugnt Och jag har ett helt unikt lösenord Som jag så snällt har serverat Från Apple Keychain Eller den här Apple-lösningarna Och slänger upp ett lösenord Och bara aj men det här blir jättebra Sen sparar jag aldrig de lösenorden För jag litar inte på Apple Keychain Så att

Fredrik: 9:42

Ja

Andreas: 9:44

än många andra? Sådana lösningar, men jag har

Fredrik: 9:50

är ju

Andreas: 9:51

föredraget över One Password eller Bitwarden eller något fristående skulle jag säga, som vars hela hela affärsidé är att göra säkra lösnordsmann.

Fredrik: 10:02

Ja, men precis. Och så kitchen är ju bra så länge man är på en Apple-enhet. Men sen är det ju lite... Sen tar det lite

Andreas: 10:08

har en Apple-enhet.

Fredrik: 10:11

Då är det centraliserat. Det är praktiskt.

Andreas: 10:14

Väldigt sant, väldigt sant. Ska vi fortsätta på cybersäkerhetsspåret?

Ruben: 10:22

Jag skulle prata om dina grejer nu Andreas.

Andreas: 10:24

Ja, jag tänker det. Vi kör direkt Käck-tech-sidan och så får Kål snäck komma sen.

Fredrik: 10:33

Och det är ni som har de här spännande sakerna

Andreas: 10:35

Nej, spännande och spännande. Men jag... I våran podd så har jag pratat om det här lite halvt tidigare. Men jag har faktiskt inte djupdykt i det. Och jag hoppas kanske du har en insikt här, Fredrik. För jag har en Samsung Galaxy Tab S6. Alltså en surfplatta. En Android-surfplatta. Och jag fick ganska... Inte helt nyligen, men inte allt för länge sedan redan på att Samsung slutade supportera den i september.

Fredrik: 11:09

Nej, det var ändå rätt nyss.

Andreas: 11:11

Mm, och det här är ju då en, det här är ändå en platta som, jag har haft den i kanske tre år,

Fredrik: 11:17

Mm.

Andreas: 11:18

och den funkar lysande, batteritiden är fortfarande fantastisk, skärmen är grym, inte haft några performanceproblem överhuvudtaget, men... Jag vet ju risken här med att köra en osupporterad enhet. Så, jag vet inte riktigt vad jag ska göra med den här. För min första tanke var ju, okej, det här är Android. Jag kan leta upp en custom ROM eller någonting och så köra LineageOS eller något.

Fredrik: 11:48

Ja visst det.

Andreas: 11:49

Den här sufflat har nog inte sålt tillräckligt stora kvantiteter för någon ska vara intresserad av att göra en sån. Så det finns ingen. Så nu står...

Ruben: 11:58

Samsung-platta, den borde ju ha sålt så många, tänker jag.

Andreas: 12:02

Det var ju bara det att man släppte också samtidigt en S6 Lite som har sålts i bra mycket större utsträckning och finns LineageOS till med typ samma funktioner fast i mer nerskalad hårdvara och den har till och med släppts i en andra generation

Fredrik: 12:19

Mm.

Andreas: 12:20

folk var så nöjda så att den finns i LineageOS och supportas fortfarande av Samsung men den här har gått ur support

Fredrik: 12:28

sad.

Andreas: 12:29

Japp, men det fula är att de fortsätter Supportera den i 5G-version Och jag har ju wifi-version bara

Fredrik: 12:36

Hallå. Du har lyckats navigera utan alla saker som jag inte skulle få med sig på.

Andreas: 12:40

Exakt, och jag fattar inte För det är såhär, den

Ruben: 12:43

skulle ju köpa den nu för nu har du med sju års uppdateringar på alla enheter.

Andreas: 12:48

så jag funderar ju på att nästa gång de släpper en budgetplatta köpa en typ motsvarande lighten för att säga jag använder inte surfplattan jättemycket men det är ganska trevligt att ha ibland men vad gör jag med den här surfplattan för min tanke är att jag kör in den i routern på mitt IoT-nätverk och bara sätter en firewall rule att den får inte kontakta internet Undertexter från Amara.org-gemenskapen Och använder den för typ smart home dashboard bara.

Fredrik: 13:22

så du vill inte använda den till andra saker

Andreas: 13:26

för jag vet inte hur jag ska... För i så fall måste jag supportera den själv. Och så vass är inte min kod, om vi säger så.

Fredrik: 13:38

Jag tänker att du kunde ha låst den åt Kunde du ha låst den åt andra hållet Om du hade velat säga att den här får bara komma ut på internet Men inte åt något annat I hemmanätet och sen bara köra grejer Okänsliga grejer på den så att säga

Andreas: 13:50

kan man ju göra, men det mesta jag loggar in på använder jag ju Bitwarden-valvet till och vill man ha det på en sån platta med kontor och grejer jag vet inte

Fredrik: 14:01

Alltså jag får ju för mig att Bitwarden och sådana etablerade lösenordshanterare är sjukt säkrade i sig. Alltså min

Andreas: 14:11

hade jag inte velat köra.

Fredrik: 14:13

Nej men precis, men det är mer för att omgivningen är osäker. Jag tror inte jag hade kommit på själv att oroa mig för att Bitwarden i sig skulle bli extra utsatt på en enhet som inte stöds längre.

Andreas: 14:26

Nej, och så här...

Fredrik: 14:28

Det hade jag ju snarare känt som att enheten blev lite säkrare av. Ja men visst, den får ni inte säkerhetsuppdatera men Bitwarden i sig är ju ändå säkert.

Andreas: 14:36

Så frågan är ju, så länge man inte sparar känsligpersondatat, kanske då.

Fredrik: 14:45

Ja men lite så, eller hur?

Andreas: 14:47

Men om jag bara laddar ner appar från Google Play, risken är väl att någon tar över den med en trojan och det blir en spionenhet i så fall.

Fredrik: 14:58

Ja, det måste väl vara typ det värsta som kan hända. Men jag tänker att om man inte är en sån person att de faktiskt är ute efter just en själv. Och det är väl inte jättemånga som är i så fall undrade om de inte borde skaffa sig någon annan hobby.

Ruben: 15:14

Problemet är ju att du sitter och outar detta just nu till massa människor som antagligen har möjlighet att göra saker och alla vet vem du är och vilken enhet det är exakt så det är ju kört

Fredrik: 15:28

Har

Andreas: 15:29

jag tänker att jag vänder mig till Käck-tech- och kodsnacklistan här. För det måste ju finnas någon som har ett bra svar på vad går gränsen för vad som är okej att göra. För jag vill gärna fortsätta använda den här. Och är det någon som råkar veta en ROM som funkar eller finns det ett sidosätt att fortsätta få...

Fredrik: 15:49

Säkerhet.

Andreas: 15:50

på något sätt berätta gärna för mig för det känns så jäkla meningslöst att sluta använda den här och då tänker

Fredrik: 15:57

det tar jag emot.

Andreas: 15:58

ja, och det funkar ju liksom så min tanke har ju bara varit att okej, jag låser ner den och så får den vara smart hem dashboard typ och så köra full kiosk browser och så dashboard till home assistant eller någonting för att den ändå ska fortsätta ha

Ruben: 16:11

idé-

Andreas: 16:12

vadå?

Ruben: 16:13

Sälj den på

Andreas: 16:15

den som honeypot i mitt nätverk.

Ruben: 16:18

ovetande som inte vet om detta.

Andreas: 16:21

Nej!

Ruben: 16:23

Och pengarna du tjänar använder du för att köpa en ny platta.

Andreas: 16:26

Nej! Fy! Men sen är det ju också tyvärr så här. Tyvärr är det så här. Samsung-plattor håller ju inte värdet på samma sätt som iPads gör. Så jag trodde jag hade fått med en kanske... En tusenlapp eller två kanske.

Ruben: 16:42

Knappt det, tror jag.

Andreas: 16:43

Jag tror att den kostade 4-5 I ett ny liksom Så att den inte

Fredrik: 16:50

Det jag tänkte säga förut var att det känns som att det största problemet med en platta som inte supportas längre är att det kommer att vara ett gäng appar som inte funkar.

Andreas: 17:01

men den här ligger Nu måste jag faktiskt Jag tänkte säga att jag skulle kolla men den ligger avstängd Jag kanske ska starta igång nu och kolla vad den kör för Android-version. För jag fick... Alltså, det är inte helt länge sedan jag fick en uppdatering till den. Faktiskt. Men jag tror att den ligger på typ säkerhetsnivå september 2023.

Fredrik: 17:24

bra Hur mycket?

Andreas: 17:26

tänker ju att det finns telefoner som ligger på betydligt mycket sämre där ute.

Fredrik: 17:30

Ja, ganska många också. Det borde inte vara först det kan ha blivit utsatt heller. Speciellt om den är ett som inte har sålt så mycket.

Andreas: 17:37

Nej, precis. Men problemet är att om det är en stor öppen sårbarhet i Android så spelar det inte någon roll att det just är den här softplattan.

Fredrik: 17:46

är sant.

Andreas: 17:49

Jag ska se. Enhet. Vad kan en

Ruben: 17:53

bra av poddmaterial när Andreas sitter och gör någonting medan man bara sitter och väntar på att det här blir bra.

Fredrik: 17:58

Ja visst

Andreas: 18:03

statusinformation, nej programvaruinformation. Den rullar Android 12 och Google Play systemuppdatering 1 november 2023 och Android säkerhetsuppdatering 1 augusti, korrigeringsnivå.

Fredrik: 18:26

Så Android 12 kom 2021 alltså?

Andreas: 18:29

Nej, den har uppdaterats någon gång.

Fredrik: 18:31

Mm. Ja men 12 releasades 2021 tydligen.

Andreas: 18:35

okej. Det är ju mer än vad jag har koll på.

Fredrik: 18:37

Jag frågade fast i Google. Den avslöjade det.

Andreas: 18:43

Jag vet som sagt inte vad man ska göra. Så den som vill får gärna mejla till mig. Man kan mejla mig på kackteckatgmail.com Det hittar ni mig. Det blir jättebra om ni har en lösning på detta fantastiska problem. Men jag började ju med att jag gick in och låste den i min router. Jag kör ju en sån Ubiquiti Dream Router. Så jag gick in och hittade trafikregler som de kallade för, eller traffic rules. Och så internet, döda, in och ut, allt. Och sen så kom jag på att just det. Men Android kör ju spoofad Mac-adress, så gick jag in och stängde av spoofad Mac-adress på hemnätverket då. Och helt plötsligt så funkade ju interneten, jag bara, men vad fan? Och så gick jag in i Unified och såg att jag har ju två soffplattor, en på den spoofade och en på original Mac-adressen då antagligen. Så jag var ju tvungen att sätta om den här reglen en gång till. Det tyckte Ruben var väldigt kul för jag satt och gjorde det med han efter en poddinspelning.

Fredrik: 19:48

Social aktivitet kolla när jag kom på mitt

Andreas: 19:53

saker efter poddar kan jag säga.

Ruben: 19:55

vi nämnt att vi är nördar eller?

Fredrik: 19:57

jag har en kompis som brukar uppdatera servrar och sådana grejer under inspelning också det hör till

Andreas: 20:05

Varför servrar?

Fredrik: 20:06

Han är en nätverksmänniska.

Andreas: 20:11

Jag

Fredrik: 20:11

har haft serverrack hemma i jordkällaren och sådana grejer.

Andreas: 20:19

tänker fukten där för

Fredrik: 20:23

Men du vet, serverar producerar värme. Det blir torrare där inne. Torrare och varmare. Sen var det bara att han fick gå ner och slå på lenspumpen jäkligt snabbt om det regnade för mycket.

Andreas: 20:32

kylning liksom

Fredrik: 20:34

precis. På vintern var det nog perfekt.

Andreas: 20:36

För det är ju lite det som är tacket med jordkällare. Kunna lägga potatis och sånt där. Ja. Utöver det så har jag någonting mer att ta upp. Så jag tänker att Fredrik, det är din tur. Nu släpper vi in kålsnack här.

Fredrik: 20:51

precis. Jag vet inte varför. Jo, men det är för att hela världen har pratat om Vision Pro nu på sistone, såklart.

Ruben: 20:58

Mm

Fredrik: 20:59

Så plockade jag fram mitt Quest 2 igen. Det kommer fram då och då.

Andreas: 21:04

Ah, okej. Det här är ju en dröm för

Fredrik: 21:21

Ja, precis. Det har ju varit en dröm för mig också. Och... Vilken ordning ska man ta det? Grejen är att dels kan man ju bara streama skärmen man har, men man kan också lägga till virtuella skärmar och så kan man lägga ut dem som man vill i VR-rummet.

Ruben: 21:37

Hmm

Fredrik: 21:38

du kan ha

Andreas: 21:38

Vilken är det som tar den hårda smällen här? Är det grafikkortet i datorn att den måste producera en massa skärmar?

Fredrik: 21:45

Ja, det är det ju. Precis. Och sen så... Immersed är ju väldigt coolt och har massa fräcka funktioner. Jag har pratat lite med folk som har jobbat nästan på heltid i Immersed. Och du kan sätta upp såna grejer som att du har genomsläpp av verkligheten på ett visst ställe. Så att du sitter i VR och jobbar, men sen så någon jag pratade med som hade satt upp så att han såg dörren i rummet. Som är genomsläppt via kamerorna i headsetet. Så att han kunde sitta och jobba i VR. Man kunde fortfarande se om någon kommer in. Och så kan man prata med den personen. Men Immersed funkade aldrig jättebra för mig. Dels hade jag problem med... Jag tror att mitt nätverk kanske var lite för dåligt. Att det laggade lite för

Andreas: 22:27

den kör över nätverket.

Fredrik: 22:29

Du kan köra med sladd också. Om du hittar det klassiska USB-C-problemet. Hitta precis rätt sladd med precis rätt...

Andreas: 22:35

Fantastiskt.

Fredrik: 22:37

Och det fattade jag det som då att det funkade bäst och mest med PC-datorer. Men dels var det det att det var lite laggigt och sen så var det väldigt opolitiskt med just uppkopplingen. Jag brukar få försöka fyra gånger för att ansluta och då blir det plötsligt jobbigt att göra det.

Andreas: 22:54

Okej

Fredrik: 22:55

nu när jag kollade i question så har Meta släppt sin egen, vad den nu heter, remote, den heter inte remote desktop men den heter något i den stilen som är

Ruben: 23:07

Metra Remote Universe.

Fredrik: 23:09

Nej, så illa var det faktiskt inte. Det var något som var snäppet bättre. Men det funkade mycket bättre och mycket mer pålitligt. Man laddar ner en liten server-app till datorn som man bara startar där. Och sen så ger man godkännande att den får komma åt skärmen och sådär. Och sen så går man bara in i headsetet och så ser man alla datorer som finns i närheten på nätverket. Som är inloggade på samma metakonto eller samma...

Ruben: 23:33

Mm.

Fredrik: 23:33

kan använda några olika konton där. Och sen så sitter man där i vardagsrummet med omvärlden i svartvitt via kamerorna. Och sen så en skärm som är fem meter stor strävande framför soffan. Och så kan man bara ta den och sätta den där man vill så man tittar rakt fram eller lite uppåt för att man vill luta sig mot nackstödet. Och så har man skärmen där.

Andreas: 23:55

skärm Ja Jag tänkte på det, du körde en Mac Mini Har jag för mig va

Fredrik: 24:01

Ja, jag har en MacBook Air också så att när jag sitter i soffan då så är det ju den så då har man ju liksom datorn i knät då har ju liksom bara styrdonen och tangentbordet i knät och sen så har du liksom en stor skärm rakt fram istället för att sitta ner

Andreas: 24:13

Bra för nacken i och för

Fredrik: 24:15

Ja, det är förvånansvärt förvånansvärt skönt

Andreas: 24:18

Ja, jag förstår det

Fredrik: 24:19

och det är så här, liksom alla har ju bara, inklusive jag retats jättehårt med Meta för det här med Metaverse och

Ruben: 24:25

Mm.

Fredrik: 24:26

Allt sånt där, de här fick historiskt vansinne där, men det som är lite undanskymt är att de har ju gradvis förbättrat alla de här andra vardagsgrejerna i VR under tiden. Så liksom, UiT har ju blivit mycket bättre under tiden och handspårningen har blivit bättre om man har skärmen nära sig. För att de har ju ett sådant här interface att du får ju upp en pekare i rummet när du håller upp handen eller handkontrollen så får du ju sikta på något och så trycker du in eller knäpper ihop med fingret för att klicka. Men om man har saker som är nära nu i VR då kan man faktiskt sträcka ut handen och ta i dem istället. Så du kan liksom ta skärmen i handen och sen så bara dra den närmare som att du satt med en skärm på en arm.

Andreas: 25:07

kanske inte ska

Ruben: 25:09

Det är så

Andreas: 25:09

mig en ultrawide. Jag kanske bara ska köpa en Quest 3.

Fredrik: 25:16

har blivit förvånansvärt mycket bättre. Om man har knapparna här så kan man peka på dem med fingret. Och det funkar ganska bra nu. Och det där är det ingen som pratar så mycket om. För alla pratar ju antingen om att Metaverse var vilken idiotidé. De var helt knäppa, och det var de ju också. Men de har ju förbättrat saker också. Och det är liksom ingen som pratar om. Men det som är... Är ju fortfarande att upplösningen är ju inte så hög som man skulle vilja.

Ruben: 25:39

Mm.

Fredrik: 25:41

Det är lite såhär man vill sitta och finjustera skärmpositionen lite för att få bra balans mellan storlek och läsbarhet. Det kan bli lite gnetigt och man kan se linjer bli lite ojämna för att den

Ruben: 25:55

Mm.

Fredrik: 26:04

ju dubbla upplösningen per öga mot vad en Quest 2 har.

Andreas: 26:07

men den är också åtta gånger dyrare.

Fredrik: 26:12

men precis. Men det är liksom den tydliga grejen jag kan känna att förbättrar man bara upplösningen ännu mer så gör det väldigt mycket i sig.

Andreas: 26:21

Ja, det tror jag.

Fredrik: 26:22

För upplevelsen.

Ruben: 26:23

Men hur många timmar kan man sitta med den Utan att det blir Okej du känner någon som har suttit dit en hel arbetsdag Men

Fredrik: 26:29

Ja, alltså

Ruben: 26:31

Det känns ju som att man blir förstörd. Eller? Jag vet inte.

Fredrik: 26:36

Nej jag tycker inte det och det hänger väl också på att man ställer in ordentligt att det har ju också blivit bättre för första gången jag testade Playstation VR då fick man ju det tog ett tag innan man vandes och lärdes att sätta headset så att det satt bra på huvudet och var balanserat fick lära sig justeringarna för att få linserna så att det faktiskt blev skarpt ordentligt

Andreas: 27:00

jag

Fredrik: 27:01

har också blivit bättre och bättre jag vet inte riktigt hur, men det är en tydlig skillnad att nu är det lättare att bara ta på sig Quest 2-headsetet och jag tror att det är ännu mer så med de som de har gjort senare också att det blir lättare och lättare att ställa in dem för det gör ju jättemycket för bekvämligheten

Andreas: 27:15

kan tänka mig.

Fredrik: 27:16

att, som med PSVR var det jättelätt att få så att det tryckte lite precis på ögonbrynen

Andreas: 27:21

Ja.

Fredrik: 27:22

då fick man ju huvudvärk om man tryckte på fel ställe. Även om det inte är så hårt så märker man det ju efter ett tag att nu är det någonting som har tryckt här jättelänge. Varför mår jag dåligt?

Ruben: 27:31

Hmm.

Andreas: 27:32

Okej

Fredrik: 27:34

det hänger ju verkligen på att man får sitta rätt. Att man tar sig tid att ställa in det. Jag har ju plats för glasögonen under också så det är liksom inget problem så heller. Men ja...

Andreas: 27:45

Jag tänker att jag ska köpa en ny dator och en ny skärm för jag sitter på en 24-tumsgrej Då kanske man bara ska skippa att köpa en ny skärm och köpa en Quest 3 eller någonting och köra

Fredrik: 27:56

Ja, just det där med skärpan är ju det.

Andreas: 27:59

det är det

Fredrik: 27:59

Du får ju en bättre bild på en skärm.

Andreas: 28:03

Okej

Fredrik: 28:04

Men just det där att sätta sig i soffan och ersätta laptopskärmen som är liten och långt ner med en skärm som strävar där uppe, det är ju jättefint.

Andreas: 28:13

inte

Ruben: 28:13

här är ju ett vinnande koncept Det här är ett vinnande koncept för mig Som ligger i sängen med laptopen 90% av tiden jag använder datorn

Fredrik: 28:20

Ja, det kan ju bli en jäkla schysst framtid när headseten blir ännu skarpare och ännu mindre. Alltså att du aldrig behöver möblera ett rum för att ha en arbetsplats i det längre. För att du kommer sitta med tangentbord och pekplatta i knät och sen kan du sitta precis var som helst. Och det är bara, skärmen är ju

Andreas: 28:41

du körde över nätverket nu? Ja, och latencyn var tillräckligt låg för att det inte skulle störa dig.

Fredrik: 28:49

Ja, jag testade att kolla på lite YouTube-videos också och där känner man att det fattas lite grann om man tittar på något som rör sig mycket.

Andreas: 28:57

Okej.

Fredrik: 28:58

Men jag hade ju väntat på att det knappt skulle gå alls, så det var ändå rätt okej.

Andreas: 29:04

har du då trådlösa mus och tangent, då kan du ju sitta där var som helst och datorn kan bara stå i ett hörn och surra.

Fredrik: 29:12

Ja, men precis. Precis.

Andreas: 29:16

Jag tänkte också på det, mackarna, är det M-chippet i den, Aaron? Den tillåter väl inte mer än en extra stjärn, va?

Fredrik: 29:26

Nej, men de där virtuella kan de fuska till de här på något sätt. För som sagt, Immersed hade ju mycket fler inställningsmöjligheter. Där var det ju bara deras De tillät ju... De valde ju själva hur många skärmar man kunde ha. Om man hade betalversionen tror jag man kunde ha upp till sex skärmar. Och gratisversionen så kunde man ha tre tror jag. Eller fyra. det var mer bara grafikprestandan totalt som sätter gränsen där. Hur många pixlar den orkar skyffla runt.

Andreas: 29:59

känner ju spontant nu att jag behöver Jag behöver testa lite mer VR headset

Fredrik: 30:04

Mm, det är roligt.

Andreas: 30:07

förstår det Jag vi ge oss på Vårat huvudämne

Fredrik: 30:12

jag.

Andreas: 30:14

Jag vet inte riktigt... Jag vet inte riktigt hur vi valde det. Det

Fredrik: 30:19

men vi kom ju fram till att vi behövde något som inte var tidkänsligt eftersom det var jättesvårt till och med att boka in och få till förplaneringen av den här avsnitten. Så vi tog något som var garanterat inte tidkänsligt. Jag har inte kollat noga, men jag tror inte att det har kommit några nya spännande nyheter på det här ämnet sen vi satte det. Så det

Ruben: 30:38

senaste gången jag såg någonting så intressant var väl 2022 ungefär eller någonstans

Fredrik: 30:42

Ja, det är ändå farligt nära. Det kan jag tycka. Vi tänkte att vi skulle prata om research in motion. Nej,

Andreas: 30:53

för någonting

Fredrik: 30:54

Precis, det är det som är det roligaste.

Ruben: 30:57

Mm. Mm. Mm.

Fredrik: 31:12

bytte namn. Men det var någon här som sa det att man vet ju precis var man var när man hörde talas om Blackberry första gången. Bara det var ju spännande,

Andreas: 31:28

Jag känner mig en aning träffad

Fredrik: 31:30

Vad hände Andreas?

Andreas: 31:32

Nej men det är inte så kul egentligen.

Fredrik: 31:35

nu är det det.

Andreas: 31:36

Men det var första gången som jag har ett väldigt starkt minne av att jag har haft någon typ av connection. Jag tror, jag har nog aldrig rört en Blackberry i hela mitt liv tror

Fredrik: 31:46

Nej, jag tror inte det. Jag heller.

Andreas: 31:48

Och jag tror du nämnde vid något off-show att... Jag har ju använt telefonen med tangentbord, men jag har inte använt en Blackberry. Men, föKäck-ckTech-lyssnarna där ute så vet de att jag har hållit på med en så tekniskt avancerad sport som modellflyg. Och första gången jag någonsin

Ruben: 32:17

Det är ju att ta i och kalla det sport ska bara tilläggas.

Fredrik: 32:23

Tyckte jag då.

Andreas: 32:25

Schack är det schack och e-sport eller sport

Ruben: 32:29

Nu tycker jag inte vi ska dra alla väl i samma kam här. De är din skit.

Fredrik: 32:34

inte Schack varit med i OS och sådana grejer?

Andreas: 32:36

det vet jag inte men det är möjligt men då byggde man ju flygplan och ibland så behövde man ett underlägg för att limma eventuellt kraschade flygplan och liknande Och av en händelse så var det ett uppslag i Aftonbladet, tror jag.

Fredrik: 32:59

Ah,

Andreas: 32:59

då pratade man om Crackberry.

Fredrik: 33:03

landar det.

Andreas: 33:05

Och den låg liksom som ett uppslag samtidigt som jag satt och höll ett flygplan och försökte hålla ihop någonting som jag limmade ihop. Och då var jag ju tvungen att läsa igenom den artikeln. Vad kan jag vara? 12, 11-12 någonting. Alltså 26 år sedan. Nej, men 16 år sedan.

Fredrik: 33:26

2600 år sedan

Andreas: 33:28

år sedan. Och då var det där en Blackberry. Den användes av kändisar på den tiden. Influences fanns väl inte riktigt. Men kändisar och folk blev beroende av den här telefonen. Och jag som var väldigt hukt på... Telefoner vid den tidpunkten. Jag råkade ha en i bekantskapskraft sen som jobbade på Sony Ericsson. Så jag hade lite connections och fick se lite prototyper med jämna mellanrum. Inte såhär pre-release men precis efter releasen så hade han allt det nyaste häftigaste senaste. Och det var ju väldigt, väldigt

Fredrik: 34:11

är jättekult. det händer ju mycket saker med telefonerna.

Andreas: 34:14

Ja, fantastiska gamla Symbian-telefoner, vet du. De hette ofta V900-någonting-i.

Fredrik: 34:25

men sådana snajdiga namn som man kommer ihåg.

Andreas: 34:29

Jag kommer ihåg att min första Sony Ericsson-telefon, som var den första jag fick efter min Nokia 3310, var en K510i. Ja.

Fredrik: 34:37

Oh, hade inte jag en sån också? Det var inte det jag hade.

Andreas: 34:42

satt sig i minnet. K510i.

Fredrik: 34:46

Nej, 500 hade jag inte. Jag hade något i samma... Något som lät ganska lätt. Mm.

Andreas: 34:54

Den hade jag ett tag. Det var min första Sonerikson efter min docka 33-3 som

Fredrik: 34:59

Mm.

Andreas: 35:01

Men vid den tiden så var det liksom, ja det här är telefonen alla blir beroende av.

Fredrik: 35:07

Precis.

Andreas: 35:08

kan använda för att mejla och allt vad det var. Och så visste jag att det kan ju jag på min son Eriksson också med T9. Vad är problemet? Var det någon sån här Pop3-server eller någonting?

Fredrik: 35:19

men precis. Lyckas göra e-postinställningar.

Andreas: 35:21

Men det var första gången som jag vet att nu fick jag någon typ av kontakt med BlackBerry och deras telefoner. Och sen har det ju... Jag kan väl inte säga att det har gått... Uppför för det företaget sen dess.

Fredrik: 35:38

men

Andreas: 35:40

måste ju vara ett high point liksom.

Fredrik: 35:44

Nu när man läst på det så hade de ju en förvånansvärt sen highpoint, men det känns ju som att de var stora i trakten av, framförallt då strax innan iPhone kom, men att de sedan sveptes bort ganska kraftfullt av Android och iOS med tiden.

Andreas: 36:01

skulle ju vilja säga att de gjorde en Nokia, men jag vet inte om jag kan säga det.

Fredrik: 36:07

Vilket avseende tänker du?

Andreas: 36:09

Nej, men att Nokia inte ställde om och gjorde smartphones på ett

Fredrik: 36:12

Ja, just det. Det finns ju någon

Ruben: 36:15

gjorde dock Windows Phone det här

Andreas: 36:17

om touchstjärnor.

Fredrik: 36:21

Inte hängt med i utvecklingen.

Andreas: 36:24

Nej, men lite så.

Fredrik: 36:26

Jag är rätt säker på att jag läste om BlackBerry och Research in Motion innan jag Någonsin såg några för att jag läste jag var inne och surfade på en nyhetssida som heter The Register som tydligen finns fortfarande Någon slags bredare tekniknyhets... Jag tror den är en brittisk eller något.

Andreas: 36:48

Okej.

Fredrik: 36:49

Väldigt roligt, sarkastiskt brittiskt tonfall på väldigt många artiklar. Mycket starka åsikter. Jag har lagt in en skärmdump i avsnittsdokumentet här. För att Blackberry höll på och stämde folk, eller RIM höll på och stämde folk när jag prövde. Så det finns många artiklar där de konsekvent kallar Research in Motion för Lawsuits in Motion istället. Hahaha.

Ruben: 37:11

Mm

Fredrik: 37:13

skönt med nyheter med lite attityd.

Andreas: 37:15

Absolut.

Fredrik: 37:16

Så där är jag rätt säker på. Det var där jag hörde talas om BlackBerry. Jag började förstå vad det var. Kanske hade jag hört någon nämna att BlackBerry fanns. Det är någon slags telefon. Folk mejlar mycket. Är man high-powered international businessman, då har man en BlackBerry. Och så använder man den oavbrutet.

Andreas: 37:33

Ja, det är ungefär bilden jag har fått också Men det började väl inte så Det började väl med såna här Pagers, typ

Fredrik: 37:42

Personsökar Ja

Andreas: 37:44

mejlfunktion tänk att försöka mejla på en vad ska man kalla det en mer avancerad miniräknare skärm

Fredrik: 37:55

Ja men typ så Tänk dig en telefon innan man har listat ut vad det ska vara för formfaktor Jag vet inte vad

Andreas: 38:04

Jag känner att det är många managers som inte la till medväljning och hälsningar och så

Fredrik: 38:09

Nej,

Andreas: 38:10

Utan det var, har du gjort detta? Punkt.

Fredrik: 38:14

men eller hur? Men det är ju på något sätt, det känns som att de gjorde ju en perfekt sms-generationsenhet eller någonting. För det var det man tänkte när man hade sina första telefoner som man kunde smsa på, så visste man att det kostade så här per styck.

Andreas: 38:34

Ja,

Fredrik: 38:35

så hade man typ ICQ eller Messenger eller något så tänker man, det enda jag vill ha är en liten låda som gör ICQ utan att det kostar pengar hela tiden. Och Research in Motion gjorde ju typ det för vuxna som hade råd att betala för ett konto och en månadsavgift.

Andreas: 38:52

jag har inte förstått det riktigt för de hade något eget nätverk på något vänster. I alla fall i

Fredrik: 38:59

precis. De körde ju sina egna servrar och byggde sina egna tjänster. Sen byggde de ju på något standardprotokoll.

Andreas: 39:04

Okej.

Fredrik: 39:05

Det var väl det där

Andreas: 39:08

som jag vet var att de kom på något sätt att sprida ut bitsen så att du inte överlastade nätet när man körde 2G.

Fredrik: 39:19

Ja men precis Det känns som att de hade massa bra teknik Som de hade lärt sig av personsökare Och sånt där Och sen så byggde de sin egen serversida Som hanterade grejer Och skickade vidare Och Gick och tog betalt för och sånt där.

Andreas: 39:34

Jag såg någon video där de var så stolta över att de hade kommit på, ja men vi kan ju ladda ner mejlen innan vi skickar notiserna om att de har kommit. Då tänker ju inte mottagaren på att det tar tid att ladda ner

Fredrik: 39:48

Nej, precis. Det är ju

Andreas: 39:50

Och det är ju såhär, det är ju, varför har man inte tänkt på det förr?

Fredrik: 39:54

Det är ju det. Det är vansinnigt svårt.

Andreas: 39:57

är ju såhär, det

Fredrik: 40:00

Ja.

Andreas: 40:01

inte vet har du inte ont av.

Fredrik: 40:02

Nej, men exakt. Det kan ta hela natten. Men om du bara portionerar ut notiserna så kommer det att bli fantastiskt.

Andreas: 40:10

Det plingar och det finns där. Brillant.

Fredrik: 40:13

Just det där med att spara nätet. Det läste jag någonstans här när vi gjorde researchen. De skickade en massa Blackberries till New York kring 11 september. När tvillingtornen föll.

Andreas: 40:27

Det var ju ganska många som lyckades fortsätta mejla som hade Blackberries i de här tornen och runt omkring som ändå kunde få kontakt med omvärlden när resten av nätet låg nere och det var en jäkla uppsving sen för att Blackberry var ju känt som det var reliable och det var säkert.

Fredrik: 40:51

Ja men precis. Vilket inte

Andreas: 40:53

De var ju också kända som enda företag som inte hade blivit hackat typ ett tag

Fredrik: 40:58

Ja just det, de var bra på säkerhet överlag va? Ja.

Andreas: 41:01

Det är ju typ det enda de gör idag

Ruben: 41:04

Mm,

Fredrik: 41:05

Ja det är det som finns kvar

Andreas: 41:06

Ja det är mjukvara och cyber security typ

Fredrik: 41:10

Mm. att se bilder på Blackberries också. De ser ju... ser ju ut som enigheter från lite mer Ja men både och Men alltså det är ju så Jag tycker ändå det är ganska charmig stil på dem Det är lite såhär telefoner från ett parallellt universum Där man liksom fokuserade på andra grejer Eller inte hade samma hårdvara

Ruben: 41:29

För det är ju typ mitt första minne av en BlackBerry.

Fredrik: 41:32

Mm

Ruben: 41:33

När jag vet att någon, jag tror det var min klass, när folk redan hade börjat få iPhones och vi snackar,

Fredrik: 41:39

Mm

Ruben: 41:40

liksom, ja men då var det ändå iPhone 4, iPhone 3 liksom. Det var liksom ändå

Andreas: 41:45

som är viktigt att poängtera här är att Ruben och jag är inte så stor skillnad i ålder. I min klass så hade vi en person som hade en iPhone. Resten hade fortfarande en Sony Ericsson. Det är någonting med göteborgarna och långdragsgänget. De hade iPhones och Blackberries.

Fredrik: 42:06

att det är Långedragsgänget spontant.

Ruben: 42:09

Kan stämma.

Andreas: 42:10

elever och personer som

Ruben: 42:12

vet att det var någon som hade en Blackberry och man sa, vad är det där? Är det en telefon? Varför har du den? Hur funkar den? De hade givetvis den här enheten när Alanda gick runt med sina son Ericsson och Walkmans och liknande och hade det länge och sen så blev de uppgraderade, eller vad man nu ska kalla det. Men det var verkligen ett tag där man sa, vad är det du har? Funkar detta? Är det riktigt? Ja.

Fredrik: 42:33

Jag undrar vad de kostade i Sverige. Framförallt abonnemangen. Fanns rim-server här också?

Ruben: 42:43

Jag vet inte. Eller så kör de bara på sms. Ingen aning. Och BBM funkar inte.

Fredrik: 42:50

just

Andreas: 42:51

Fast BBM

Fredrik: 42:52

messenger-tjänst också.

Andreas: 42:54

BBM var väl över vanlig data, va?

Fredrik: 42:57

Ja, det måste väl ha blivit det med ett annat. Det är klart, de behöver kanske inte köra på sitt eget nätverk hur länge som

Andreas: 43:03

BBM var ju någonstans föregångaren till iMessage all the way.

Ruben: 43:07

Bajmussets

Fredrik: 43:08

jag inte fattat heller innan.

Andreas: 43:10

Nej men det var ju ett tag, jag vet inte riktigt, när de började använda Android i sina telefoner. Att helt plötsligt, vi kommer släppa BBM fritt för alla att ladda ner. Jag bara, vad fan är det för någonting?

Fredrik: 43:22

men exakt. Vad ska jag göra med den här informationen?

Andreas: 43:26

Varför skulle jag vilja använda det? Ja.

Ruben: 43:28

Det är ju en sån grej man har dratt i parallell när man har kollat lite nu. Hade bara Blackberry fattat vad BBM faktiskt betydde och släppt det och licenserat det till allt och alla, då hade de varit de som kom på och krypterade medlemmartjänst och faktiskt kunnat lansera det för allt och alla och ägt en bit av det tidigt.

Fredrik: 43:47

bra ut.

Andreas: 43:48

var ju ändå på nivån att Obama fick fortsätta använda sin Blackberry

Fredrik: 43:56

Mm.

Andreas: 43:58

nestänkt vad jag förstod det som även efter han klev in i Vita huset medan iPhone han använde körs ju superrestrikt han sa jag kan ju inte använda någonting det är som att jag har en damm phone

Fredrik: 44:12

Men precis. Men Blackberry fick på namnet.

Andreas: 44:17

Ja så att de hade ju det för sig det låg ju liksom det var ju deras stora grej de

Ruben: 44:24

Alltså det stora misstag är ju att de inte fattade tydligt nog att touch kommer bli någonting och att byta som ett operativsystem med appar hade man gjort det

Andreas: 44:34

släppte väl en jag har fram att de hade en telefon med touch långt långt långt innan det var bara att man satsade inte på det.

Ruben: 44:42

du som, de hade inte touch över hela skärmen likt iPhone kommer

Fredrik: 44:46

Ja

Ruben: 44:47

sen så fattar jag det som att du lanserade någon med någon tactile-funktion också. Så att du kände av att du touchar hur du touchar. Ja, precis.

Andreas: 44:56

Men det är också så här, jag förstår inte för det här på den noten, jag förstår liksom inte folk som är i de positionerna som vågar gå ut och säga touchscan kommer aldrig bli någonting eller internet kommer aldrig bli någonting eller folk vill ha knappar alltså hur vågar man som i en företagsledande position säga en sån grej

Fredrik: 45:22

lite så Men alltså Nej

Andreas: 45:25

Det är som att gå ut för ett par år och säga att elbilar kommer aldrig att bli någonting.

Fredrik: 45:30

Alltså just Knappgrejen kan jag ändå förstå lite mer På något sätt För att den har ju folk ändå fortsatt Prata om av och till.

Andreas: 45:40

Ja...

Fredrik: 45:41

Och alltså det är ju så här.

Ruben: 45:42

för det.

Fredrik: 45:44

Ja men alltså och det är ju så mycket som är det är ju sämre just utav jämtbords synvinkel med ett onscreen-tangentbord. Det är bara det att du får så mycket andra fördelar av att när du inte behöver det så har du mycket mer skärm till allting och det blir väldigt mycket trevligare i så sätt. Men det är ju så störigt.

Ruben: 46:03

Det finns

Fredrik: 46:04

har ju regelbundet drömmar där jag försöker skriva på touch-tangentbord och det bara blir fel hela tiden. Alltså, så mycket... Uppdämd irritation finns det någonstans över när tangentborden inte tar som jag vill.

Andreas: 46:16

Fair enough, fair

Ruben: 46:17

Ja men det finns ju en anledning till att vi inte kör touchtank på upp till våra datorer. Till exempel.

Andreas: 46:22

Fast det är ju någonstans att du vill kunna lägga ner händerna, tänker jag.

Fredrik: 46:28

är det också.

Ruben: 46:29

Jo jo.

Andreas: 46:29

Men det jag har tänkt på, tänk hur mycket telefontillverkarna har sparat på att slippa göra regionsvarianter på tangentbord till sina

Fredrik: 46:38

hur? Det är

Andreas: 46:40

Bara mjukvara, liksom.

Fredrik: 46:42

liten grej det heller.

Andreas: 46:43

Nej.

Fredrik: 46:44

Nej, så jag är lättare att förstå just att någon fortsätter göra tangentbord kan jag ju förstå, men det känns ju ändå som att det blir tydligt ganska snabbt att det är ju mer skärm man vill ha till allting annat hela tiden och du får flexibiliteten också. Ja.

Andreas: 47:01

Vet, slide-telefoner. Försökte de ju sig på. Det gick inte så

Fredrik: 47:07

mm. Jag hade bekant som hade samlat på sig ett gäng webb-OS-telefoner om det säger någonting.

Andreas: 47:14

Vänta, webOS är inte det PAM innan LG köpte upp det?

Fredrik: 47:18

Ja, precis. Palm Prey heter den första av dem. Det är också en telefon för ett annorlunda universum, men det är också en så sjukt trevlig formfaktor på den där. Den är som en liten sten med skärm på hela främst och så skjuter du upp den och så klickar det lite skönt och så har du tangentbord. Och det är ju inte bättre. Det är det ju inte. Men det är ju en annan grej. Det är liksom... Ja, jag förstår varför folk gillade sådana telefoner.

Andreas: 47:46

Men min första Android-telefon var en Sony Xperia X10 Och min lillebrors första var en Sony Xperia X10 Mini Pro Han hade ju också den Skjut upp och så kom det tangentbord I liggande form Och ja, alltså Såg den för inte så länge sedan För den ligger hemma fortfarande Såg jag den, den är djup Den var så...

Fredrik: 48:08

Mm. Ja,

Andreas: 48:10

jag hade min X10 ordinarie storlek. Den var på fyra tum eller någonting. Den var ju

Fredrik: 48:18

Ja men precis

Andreas: 48:19

Ja, för med den här är det ju ingenting.

Fredrik: 48:22

precis Småtelefoner har ju försvunnit också Det är också tråkigt

Andreas: 48:25

Ja, jag gillar när de små telefonerna från Samsung är på 6,3 tum eller vad det är.

Fredrik: 48:32

Det är sjukt Men det är lite lustigt För jag tänkte på det att Det är många som skriver saker i stil med att det var ju Blackberry som gjorde den första riktiga smartphonen och sådär. Och sen tappade de ändå allting. Men jag tänker på ett sätt så kanske det är de... Eller om man ska tänka på varför de tappade någonting så kan man börja tänka att de gjorde kanske egentligen inte den första smartphonen utan de gjorde den första... Alltså meddelandetelefonen. Alltså det var fortfarande ganska mycket en enhet som var optimerad för att göra en grej. Och den grejen var att hantera text och framförallt mejl och meddelanden. Så det var inte en smartphone på det sättet. För det var det som Android och iOS gjorde sen. Alltså här är en telefon där du liksom öser in appar. Och i Apples fall, trots sig själva, lyckas bygga ett ekosystem av folk som vill göra saker. Ja.

Andreas: 49:23

var väl också ett uttalande.

Ruben: 49:29

Iphone specifikt då Lanserade Appstore Och att alla gick in och gjorde appar Det var det som drog in folk

Fredrik: 49:35

Ja men

Andreas: 49:36

av vdarna på Blackberry sa, varför ska man ha appar? Vi har ju en webbläsare.

Fredrik: 49:42

Det sa ju i och för sig Steve Jobs också Men

Andreas: 49:45

Jo, jo. Det sa han också. Men

Fredrik: 49:47

i vändningen

Andreas: 49:49

Det kändes som det fanns någon bra där som kunde övertala

Fredrik: 49:52

Ja, precis. Det var någon som stod på kö bakom honom.

Andreas: 49:56

Du, det här... Come on, brojde!

Fredrik: 49:59

Ja, men exakt.

Andreas: 50:02

Nej, det är... Spännande det här företaget måste jag säga, den har ju också gått upp och ner och så som på slutet de vägrade ge sig för det måste man ändå ge dem de byggde ju en robust ett robust företag som kunde stå på benen så pass länge

Fredrik: 50:18

det är sant.

Andreas: 50:19

att det gick åt skogen. De hade ju liksom lasuts mot sig själva, mot andra. Det var hela tiden rättegångar. De betalade pengar hit och dit för olika saker, olika patentintrång och liknande. Och ändå ger man liksom inte

Fredrik: 50:35

Nej, och fortsätter tillverka så många enheter också.

Andreas: 50:38

Mm.

Fredrik: 50:39

Även långt efter efter att jag trodde att de var helt utäknade så fortsätter de ju ändå finnas och göra saker.

Andreas: 50:47

tror inte jag det funkar så riktigt inom mobilvärlden. Men det finns ett koncept som kallas för lean. Och då försöker man ju ha, istället för push så vill man ha pull. Och jag kan ju väl tänka mig att det funkar så lite inom mobilvärlden. Man gör en batch och så ser man hur den säljer och så fortsätter man ut efter det att tillverka nya. Istället för att bara pumpa ut en enorm jättebatch.

Fredrik: 51:17

här blir inte såld Ja

Andreas: 51:19

känns lite riskabelt att sitta på tre miljoner enheter och sälja hundratusen av dem.

Fredrik: 51:26

men precis De hade säkert massa sådana Problem också

Andreas: 51:31

Men också hur de helt totalt screwed upp. Verizon over och sen att Verizon gjorde ett svart om tillbaka.

Fredrik: 51:40

Ja just det

Andreas: 51:42

här enheten, den här! Den inte det första touch-telefonen de släppte. Vad hette den? Lightning? Vilken var det?

Fredrik: 51:52

Ja vad de heter

Andreas: 51:53

De släppte en touch-telefon i alla fall efter att iPhone hade släppts. Verizon skulle ju sälja den och det var deras stora allierade. Och Den gick ju sönder och den var det fel på så den behövde de återkalla och så lyckades de övertala Verizon att nej nej men vi ska inte återkalla men ni kan få nya enheter bla bla bla. Och sen Verizon bara nästa inköp så var det iPhones. Då var det inte fler Blackberries.

Fredrik: 52:17

Nej, då hade vinden väntrat hårt Ja

Andreas: 52:22

De hade typ nästan 100% retur på den enheten för den var så känslig. Det var en så sjukt hög siffra. Då undrar jag, vad gör folk med sina telefoner?

Fredrik: 52:34

Mm, det också. Antagligen försökte de skicka mejl.

Andreas: 52:42

Från flygplan då, eller?

Fredrik: 52:44

Ja, antagligen.

Andreas: 52:46

På tal om det, Fredrik, är du en person? Det här är en gammal gag jag och Ruben har kört. Lägger du telefonen i samma ficka som du nycklar? Nej. Ruben är ett djur och gör det.

Fredrik: 53:01

Jag lägger ju Airpods i samma ficka som nycklarna ibland Det känns illa nog med fodralet

Andreas: 53:07

Ja, men det gör jag också. Men jag

Fredrik: 53:09

Jag försöker vänja mig av med det För det känns inte heller bra när jag tänker på det

Andreas: 53:12

Men hur många fickor har du?

Fredrik: 53:15

Men det är ju de två Så jag har inte så mycket att välja på

Andreas: 53:17

Exakt. Och då lägger jag hellre... För jag vill inte heller ha hörlurarna i samfickan som telefonen.

Ruben: 53:23

det ska också sägas att det inte är standard för mig att lägga dem i samma. Utan mobilhöger, nycklar och annat övrigt i vänster. Men det händer ju att det var handlare som man fick det.

Andreas: 53:34

har hänt mig typ två gånger under min

Fredrik: 53:37

alltså Någon gång har det säkert hänt Men det känns inte som att det har

Andreas: 53:41

Det är såhär, metall och glas kombinerar man inte.

Fredrik: 53:45

är jobbigt

Andreas: 53:47

Förlåt Ruben att jag hänger ut

Ruben: 53:49

nej det är okej Det är okej

Andreas: 53:51

det kändes bara som ett lämpligt läge

Ruben: 53:54

Mm

Andreas: 53:55

Att ha gått från att sälja telefoner till att vara ett rätt upp och ner mjukvaruföretag det är en spännande utveckling tittar man, ja i och för sig du har ju nockar som det gick helt åt skogen för som typ knappt existerar idag de gör väl it-infrastruktur framförallt nu de gör väl såhär 5G och 4G master

Fredrik: 54:17

finns ju. Och så är det någon som äger varumärket och gör prylar ibland också.

Andreas: 54:21

jag heter inte dem, HMD

Fredrik: 54:23

Så kan det nog vara.

Andreas: 54:24

Jag tror, ja. Men sen finns det ju likadant, Ericsson gör ju samma sak, Sony och Ericsson existerar ju inte längre. Ericsson är ju utköpt från det och ju också bara infrastrukturen numera. Det är ju väldigt, det är såhär, likadant, för det Blackberry gör idag är väl typ bilmjukvaror och säkerhetsmjukvaror.

Fredrik: 54:43

Ja, QNX.

Andreas: 54:45

Exakt, som tydligen då sitter i allt från Ford till Volvo till Volkswagen till BMW till Mercedes liksom

Fredrik: 54:54

Ja men precis. QNX, jag kommer ihåg en kompis sa någon gång för jättemånga år sedan att det är coolt. Det är ett realtidsoperativt system. Det gör saker på helt andra sätt.

Andreas: 55:04

får ju ingen de försökte ju köra det i telefonen ett tag så

Fredrik: 55:09

det kan jag tänka mig.

Andreas: 55:10

var det ingen som ville utveckla för det

Fredrik: 55:12

Jag kan tänka mig att det är annorlunda.

Andreas: 55:14

Ja, köpte ju upp det och sen så gick det inte så bra sen.

Fredrik: 55:18

Nej, men det har de kvar.

Andreas: 55:21

Ja, för bilar.

Fredrik: 55:23

Ja, men det är väl sånt det är till för. Det är inte så mycket...

Andreas: 55:26

Det var väl ett bil-OS från början va?

Fredrik: 55:28

Jag har en realtids-OS, men det är väl mest bilar och typ flygplan och sådana grejer man har. Sådana i, tror jag.

Andreas: 55:37

Eller körde de inte sånt i smartklockor och sånt också?

Fredrik: 55:40

Det skulle vi kunna göra, ja.

Andreas: 55:41

Det är också något på R.

Fredrik: 55:45

Ja, nej, men det kan ju...

Andreas: 55:47

Sådana som har väldigt långa batteritider och inte kör WatchOS eller WearOS. Eller vad det nu är.

Fredrik: 55:55

Ja, men precis. Men man har ju helt andra besvär med hur man ska programmera på ett vettigt sätt när man har ett realtids-OS och det är väl ganska bråkigt har jag förstått.

Andreas: 56:07

Jag har ingen aning. Är det så bråkigt, alltså?

Fredrik: 56:11

Ja men det är såhär, du får inte ta mer än en viss tid och sådana där grejer som är lite svårt att åtminstone... Jag pratade med kille som utvecklar flygmjukvara och det var ju såhär, ja för det första så är det ju ingen idé att optimera något annat än det allra långsammaste caset som finns. För att det är det caset som bara måste funka. Ja. Så det spelar inte ens någon roll. Sen hade de lite fler krav som de utvecklade flygmedelsvara.

Andreas: 56:42

menar du? Du förstår ingenting.

Fredrik: 56:43

Först måste vi kunna bevisa att mjukvaruärskrivet gör det den säven ska. Sen ska vi också bevisa att det inte gör någonting annat. All mjukvaruärskrivet har alltid gjort något annat också. Oavsiktligt. Så det gör det inte.

Andreas: 56:57

det en sanning inom mjukvaruutvecklingen att det hålls ihop av silvetejp och drömmar?

Fredrik: 57:03

men, absolut. Har man båda samtidigt då ligger man bra till skulle jag säga.

Andreas: 57:10

Det är hopp och drömmar och många korsade fingrar för att saker och ting ska funka som det ska.

Fredrik: 57:18

Ja men exakt, exakt.

Andreas: 57:19

Jag vet därför det finns sådana bounty-system för buggar. För att det finns ofantliga mängder.

Ruben: 57:28

Vadå, menar du att du vet om att skriva kod som buggar? Det skulle väl jag aldrig göra? Vem gör sånt

Andreas: 57:34

skriver du kod?

Ruben: 57:36

Nej, läsgård.

Andreas: 57:37

En

Fredrik: 57:38

det är därför det inte blir några buggar

Andreas: 57:40

För att Ruben quality-Käck-ar.

Fredrik: 57:43

Ja Alltså, revenue, är det inkomster?

Andreas: 57:48

Är inte det

Fredrik: 57:49

det omsättning? Alltså Blackberry omsatte 718 miljoner dollar 2022 Det var ju mer än jag hade gissat på

Andreas: 57:58

Ja, det är faktiskt mer än vad jag

Ruben: 57:59

Jag kommer inte ihåg vilket år det var, om det var 2005 kanske, så var de det bolag som var högst värderade i världen, om man kollar till

Fredrik: 58:07

Ja, det var tidigt det.

Andreas: 58:12

Oj, vad saker och ting har förändrats.

Fredrik: 58:14

Japp, precis.

Ruben: 58:16

var under en väldigt kort period, men det är helt galet.

Fredrik: 58:21

Ja, mellan 2010 och 2013 gick deras aktie ner 87% i värde. Det är tråkigt.

Andreas: 58:29

Det är en tråkig bostad. Det är inte så kul att vara vd för bolaget när det händer om vi säger så. Nej, men ser vi några andra företag som vi tror skulle kunna göra det här, just nu så är det väl, Apple har ju potentialen att kunna göra det, men ser ju inte att de skulle göra det,

Fredrik: 58:54

eller hur, litegrann de är ju på något sätt de har ju en annan inlåsningseffekt än vad Blackberry hade men de har ju något i samma

Andreas: 59:02

de har ju många andra enheter också så de är inte helt låsta på en och de breddar ju mer.

Fredrik: 59:08

Ja men precis, och de är ju bra på det känns ju inte som att de än så länge riskerar att stanna i att bara skydda det de har nu och det är väl det de skulle behöva för att trilla dit

Andreas: 59:18

Skulle det Google kunna vara? Det är väl om de inte hinner med i AI-utvecklingen

Fredrik: 59:24

Alltså det vore ju

Andreas: 59:25

som är OpenAI tar...

Fredrik: 59:28

intressant tanke att säga att det skulle hända något något radikalt med annonsmarknaden

Andreas: 59:35

Ja.

Fredrik: 59:36

Alltså om den bara störtdyker. Skulle Google klara att dra in rejält med pengar på andra saker? För det är väl fortfarande överlägsna majoriteten av allt.

Andreas: 59:48

Alltså ska vi vara helt ärliga, med tanke på den mängd tjänster som Google lyckas stänga ner konstant så är de ju diversifierade.

Fredrik: 59:56

Precis.

Andreas: 59:57

de har ju ingenting som betalar dem så mycket som

Fredrik: 1:00:00

Nej men precis.

Ruben: 1:00:01

Jag hörde någonting roligt från en polare, så jag har inte factKäck-at detta för fem öre. Det ska tilläggas innan jag säger

Fredrik: 1:00:09

Mm.

Ruben: 1:00:09

Men att någon på Google kom på den briljanta idén att fråga en AI om att skapa alla... Recept som finns för nuvarande sjukdomar och potentiella sjukdomar som kan komma och sen så skriver jag ut potentiella lösningar för detta och sen så patenterar Google detta vilket gör att om någon,

Andreas: 1:00:40

ett vaccin?

Fredrik: 1:00:42

Ja, det kan du säkert.

Andreas: 1:00:44

Och sen då är frågan, är allmänhälsan, anser man att patenträtten är högresatt?

Fredrik: 1:00:55

Ja men i USA har de ju en massa patent

Ruben: 1:00:59

någon tillverkar ju medicinerna och då tar man ju säkert någon licensavgift på dem som

Fredrik: 1:01:04

De har ju skydd i ett gäng år och sen så kommer det när det går ut det är då det kommer andra med samma verksamma ingredienser och sånt där. definitivt. vet jag inte om det faktiskt funkar innan man har gjort något som faktiskt gjort

Andreas: 1:01:22

kan inte säga att det inte är sant, men jag skulle säga att det låter som BS.

Ruben: 1:01:27

jag tänker också om man då matar en AI med hur mycket medicinsk data som helst för det är ju det som är problemet för den här sortens forskning antar jag Att hantera stora datamängder och hitta samband har man då matat den med hur mycket data som helst så den kan hitta samband och sen så bara såhär, det här borde kunna vara någonting och det här borde kunna vara någonting så bara chanser man att ta patent på alltihop alltså,

Fredrik: 1:01:48

Ja men precis, det blir sån här Det är ju verkligen ett genuint Möjligt missbruk av hela patentsystemet För det är såhär, saker behöver inte funka Om man inte ska ha patent på dem Det är ju såhär, metod och lösning För att göra det här och det här Det ser man ju på teknikföretag också De tar ju patent på alla möjliga teoretiska grejer Som de aldrig gör

Ruben: 1:02:07

Mm. Vad heter han svensken som har mest patent i hela världen? Som hittar på grejer

Fredrik: 1:02:12

han Lantz någonting

Ruben: 1:02:15

Ja, just det. Håkan Lans heter

Fredrik: 1:02:16

Håkan Lans, så var det.

Ruben: 1:02:18

det va? Jag trodde det var Håkan

Andreas: 1:02:19

patenttroll eller är han bara uppfinnare?

Ruben: 1:02:22

har kommit på en massa smarta grejer också. Alltså jättemycket. Mm.

Fredrik: 1:02:26

har faktiskt gjort riktiga saker också. Han hade något grafikpatent som han la massa år på att försöka få in pengar från. Det tror jag inte gick så bra. Men han har gjort en massa andra riktiga grejer också.

Andreas: 1:02:36

det är han! Det har jag hört talas om, att det var en svensk som uppfann någonting

Ruben: 1:02:41

GPS och positionssystem bland annat XU-plotter och allt möjliga det är Håkan Lanz i alla fall jag vet inte om det är han jag tänker på skitsamma

Fredrik: 1:02:51

Jo men det tror jag. Var det han som

Ruben: 1:02:54

Håkan Lanz, 1900-talets största svensk uppfinnare

Fredrik: 1:02:57

Ja okej.

Andreas: 1:02:59

hmm, intressant. Behöver läsa på om honom, känner jag.

Fredrik: 1:03:02

Kan vara ett annat specialavsnitt.

Andreas: 1:03:06

Ja men verkligen Alltså Svenska uppfinningar Det finns ju

Fredrik: 1:03:11

men

Andreas: 1:03:11

mycket som helst Du kan ju gotta in saker som Bluetooth, Pacemaker

Fredrik: 1:03:15

Ja, jäklar tja. Visst. Ja, skiftnycklar.

Andreas: 1:03:22

viss delning Skype är väl halv svensk Halv dansk, lika som med Bluetooth

Fredrik: 1:03:28

Mm.

Andreas: 1:03:31

Spotify i och för sig Men... Ja, men det finns ju en massa

Fredrik: 1:03:35

Det gör ju

Andreas: 1:03:36

uppfinningar, liksom.

Fredrik: 1:03:38

Ja, men exakt.

Andreas: 1:03:39

Det kanske är ett annat specialavsnitt, Fredrik.

Fredrik: 1:03:42

att det skulle kunna vara det, definitivt. Men en grej jag tänkte på när vi researchade sådär, det känns ändå inte som att det går att hitta, eller det går inte jättelätt i alla fall att hitta folk som har skrivit om hur det egentligen var att använda Blackberry-enheter.

Ruben: 1:04:00

Nej, inte heller mycket.

Fredrik: 1:04:02

Det är säkert samma grej med allt vi har nu också. Det finns säkert ingen som skriver jättemycket om hur det är att använda iOS till vardags. För nu när det finns så är man ju inne i det. Och då vet ju alla att man kan skämta om tangentbordet och autokompletteringen. Men det kommer man ju inte kunna leta sig fram till 30 år senare när det är något annat som gäller.

Ruben: 1:04:19

Jag tänker att det är många som säger tech reviewers och alla som går igenom system och hela det. Alltså väldigt mycket. Det kanske inte är så mycket skrivet, mycket digitalt, men det fanns väl inte där och då kanske.

Fredrik: 1:04:30

det är nog inte lika många som har gjort Youtube-klipp om Blackberries. Men det hade varit ganska kul att se. Vad var liksom grejen? Hur var det rent faktiskt när man tog sig runt i operativsystemet och sådana grejer?

Ruben: 1:04:43

Det jag tyckte var kul var att jag hittade en del gamla youtube-videor som var såhär 12 år gamla som handlade om just där och då men då var det lite efter liksom riktig hypen, men det

Fredrik: 1:04:53

men precis. Man hade väl sett de där tidiga. För jag hittade någon artikel som heter Why did we love BlackBerry so much? Som kändes som att man var lite inne på det spåret. Och då får man ändå en annan känsla. Vad var det som gjorde att folk tyckte att det var bra? Det lät som att det var ganska mycket tänk på att de funktioner som fanns skulle vara lätta att komma åt och sånt där. Och det är sånt som jag känner igen för att jag har använt palmhandlatorer några gånger och läst om dem. Och där finns det ju lite dokumentärer gjorda om hur de tänkte när de gjorde Palme OS. Och där var det ju väldigt mycket så här, allting skulle vara högst, vad var det, typ tre taps bort. det gjorde att allting var sjukt lätt att komma ihåg. Det kändes sjukt genomtänkt. Och jag fick lite känsla när jag läste Why did we love BlackBerrys so much att det var samma grej med tidiga versioner av BlackBerrys och deras andra grejer. Att det var sjukt genomtänkt för att passa bra för det det var. Och vara smidigt att använda. Och jag kan tänka att det finns säkert jättemycket smarta grejer de kan ha gjort med tangentbord som inte jag vet om nu och inte tänker på.

Ruben: 1:05:56

man

Andreas: 1:05:57

Alltså det kan jag ju

Ruben: 1:05:58

blir ju inte bland de världens största techbolag om man inte gör någonting bra.

Andreas: 1:06:03

Nej så är det ju. men det kan jag ju säga till exempel att av en händelse när jag växte upp så fanns det sådana här Windows-handdatorer som körde Windows Mobile eller någonting. Och där var inte allting treklick bort, kamerat.

Fredrik: 1:06:17

men precis.

Andreas: 1:06:19

er Windows XP i dålig version på en liten dator som är... Fullständigt utperformad av sitt system. Det liksom

Fredrik: 1:06:29

Ja, visst. Allting är minst tre klick bort.

Andreas: 1:06:34

ja, ungefär så. För att allting går via start.

Fredrik: 1:06:39

Ja, precis. Det är många klick, men allt är samma väg.

Andreas: 1:06:43

det förstår jag kanske att BlackBerry var lite bättre på i så fall. Och på OS.

Fredrik: 1:06:49

Ja, men precis.

Andreas: 1:06:51

Känner vi att vi kan BlackBerry vid det här laget.

Fredrik: 1:06:54

Ja, jag tror det. Vi kan allt om Blackberry.

Ruben: 1:06:58

Men någonting jag vill tipsa om innan Vi kan ju bara tacka upp så mycket På 30-40 minuter Vi har snackat nu Jag kommer att länka med två riktigt bra podcast-avsnitt eller är en av dem som är riktigt bra där man faktiskt får hela historien och de berättar riktigt mycket bra. Jag tror den ena är sex avsnitt på en halvtimme vardag eller 40

Andreas: 1:07:21

Eller den från One Tree Business Wars.

Ruben: 1:07:25

Den var väldigt bra. Och är man riktigt så av snabbversionen så kolla på filmen. Den är lite dramatiserad och fokuserar inte riktigt på allting. Men den är också bra.

Andreas: 1:07:36

Jag har faktiskt inte hunnit med att se den. Så den ligger på listan.

Fredrik: 1:07:39

Ja men precis, det ligger i kö här också.

Andreas: 1:07:43

All right, Fredrik. Vill du avsluta med någonting?

Fredrik: 1:07:48

Ja vad tror ni? Telefonen med tangentbord, är ni sugna? Jag blev faktiskt lite sugen på den här Klix som dök upp

Andreas: 1:07:58

Ja, det är

Fredrik: 1:07:59

för ett tag sedan. Ja, skalet med tangentbord på iOS.

Ruben: 1:08:02

blir så lång bara.

Fredrik: 1:08:04

alltså det ser ju löjligt ut men jag kan också tänka mig att det skulle vara jäkligt trevligt. För jag vet ju hur bra tangentbord funkar ihop med iOS när man väl har ett anslutet. Det är ju sjukt trevligt och du får en massa tangentbordsinvägar och du har alltid hela skärmen till innehåll så det dyker aldrig på tangentbord. De har ju valt rätt tillfälle att göra ett sådant tangentbord för att nu finns ju stödet inbyggt så bra.

Andreas: 1:08:24

Jag skulle säga, skaffa dig ett taggantbord med bluetooth, och sen så kan du ha din iPhone sittande på en sån här MagSafe docka och så

Fredrik: 1:08:35

har jag gjort.

Andreas: 1:08:36

snabbt.

Fredrik: 1:08:37

Ja, det har jag gjort. Flera gånger. Det finns dessutom nu har jag inte en USB-C-iPhone än. Det finns lightning till USB-adapter så jag kan koppla in ett vanligt tangentbord, vilket som helst också. Det funkar också.

Ruben: 1:08:49

Mm.

Andreas: 1:08:49

Men då måste du byta kontakt Om du ska byta till

Fredrik: 1:08:53

Vi kan väl säga att det blir lite pyssel.

Andreas: 1:08:55

i mitt fall Så kan jag ställa upp min Android Och så har jag tagit på med Tre stycken bluetooth-knappar högst upp Nu är det här jätteskitigt Men jag tar tre stycken bluetooth-knappar

Fredrik: 1:09:03

men precis Ja är det K8 under 11

Andreas: 1:09:09

K810 K810

Fredrik: 1:09:10

har jag 1 framför Det är precis samma Det är nog Mac-varianten Ja

Andreas: 1:09:17

det vara. Jag har Windows, men då kan jag ju bara klicka på Bluetooth 2 och då kopplar den till telefonen så sitter man och smsar.

Fredrik: 1:09:23

är sjukt fint Nej

Andreas: 1:09:27

bara.

Fredrik: 1:09:28

just

Andreas: 1:09:31

man gör det än och win. funkar inte på Android.

Fredrik: 1:09:36

det Störigt Ja exakt

Andreas: 1:09:41

is what it is. Men! Jag tycker vi avrundar. Om man vill lyssna mer på mig och Ruben så gör man det på Käck-Tech Podcast-fiden helt enkelt. Med oss kan man också mejla om man vill mejla till oss via kackteckatgmail.com och vi finns i de flesta poddspelare och på Youtube och på TikTok. Mycket mer än så tänker jag inte att jag ska säga. Fredrik, var hittar man kodsnack?

Fredrik: 1:10:07

Samma ställe håller jag på att säga. Framförallt kan man titta på kodsnack.se om man inte vill in och leta i en poddspelare eller på Spotify. där med alla avsnittsinfo jämt också, det är viktigt avsnittsinfo är viktigt och sen så finns ju, ja vår avsnitt finns ju också på Youtube det kommer klipp på TikTok då och då med handa-iPad-ritade illustrationer

Andreas: 1:10:29

är ändå ambitiösa

Fredrik: 1:10:32

ja men det är en bra ursäkt det är en bra ursäkt att använda den här iPaden som inte blir använt så mycket annars, och pennan

Andreas: 1:10:40

Har du en sån penna man laddar ur lightningkontakten

Fredrik: 1:10:44

är en sån gammal första

Andreas: 1:10:45

som står rakt ut och känns som att man kommer knäcka

Fredrik: 1:10:48

Ja, det känns totalt livsfarligt.

Andreas: 1:10:50

det känns helt livsfarligt vi har också en hemsida, cactech.com ja, med det sagt så tackar vi för denna gång

Fredrik: 1:11:01

Ja, tack så jättemycket. Det här var ju jättekul.

Andreas: 1:11:04

Tack

Ruben: 1:11:05

hörs nog igen.

Andreas: 1:11:06

Det

Fredrik: 1:11:07

Ja, det hoppas jag verkligen.

Andreas: 1:11:09

Och till alla lyssnarna, ha det gött så ses vi i nästa planerade avsnitt, oavsett om man lyssnar på Kodsnack eller på Käck-nick Podcast.

Fredrik: 1:11:18

Precis.

Andreas: 1:11:19

Ha det

Fredrik: 1:11:20

att komma fler av oss. Ha det fint.

Andreas: 1:11:22

Ciao!

Fredrik: 1:11:23

Ciao.