Käck-Tech Podcast

Sam Altman vill investera i halvledarindustrin & chattbotar ställer till det för Air Canada

February 29, 2024 Andreas & Ruben Episode 101
Käck-Tech Podcast
Sam Altman vill investera i halvledarindustrin & chattbotar ställer till det för Air Canada
Show Notes Transcript Chapter Markers

Välkommen avsnitt 101! I detta avsnitt diskuterar vi Starlinks senaste prissänkning i Sverige och hur det påverkar tillgängligheten och framtiden för satellitbaserat internet. Vi utforskar även de juridiska och praktiska aspekterna av vad Air Canadas chattbot-fadäs innebär för resenärers rättigheter och flygindustrins ansvar. Dessutom granskar vi Sam Altmans ambitiösa planer på att samla in biljoner dollar för att revolutionera den globala halvledarindustrin med AI-chip. Missa inte dessa spännande utvecklingar inom teknikvärlden!


Länkar från veckans innehåll

Disclosure: Några av länkarna här nedan kan vara affiliatelänkar. Det betyder att om du klickar på länken och köper från butiken, kommer vi att få en affiliate-kommission utan extra kostnad för dig. Alla åsikter förblir fortfarande våra egna!


Rubens Ämnen 


Andreas Ämnen


Support the show

Vill ni läsa mer om oss och podden kan ni klicka på länkarna nedan:

Vår Spotify spellista
spotify

Musik: Splash - Harris Heller

Obs! Transkriberingen är autogenererad och kan därför innehålla felaktigheter.

Ruben:

Hej och välkomna till Käck-Tech Podcast, podden där vi diskuterar, diskuterar och om vi har tur, informerar om Käck-teknik. Den här veckan kommer jag inte att köra något konstigt intryck, utan jag kommer att säga Hej och välkomna till podden, här har vi Ruben, här har vi Andreas och nu kör vi! Och Andreas, jag vill säga bara så här, vi kör direkt. Andreas har gjort något kul av att berätta om det.

Andreas:

Kul och kul Jag fick ett ryck och tum i mitt drönarkort

Ruben:

Nice.

Andreas:

Det har ju Varit

Ruben:

Snackats om.

Andreas:

snackats om länge Och jag har inte fått tummen ur Och Och Med facit i hand så skulle jag bara gjort testet långt tidigare För jag har ju liksom gått och tänkt att Det här kostar ju 400 spänn att göra det här testet Jag vill ju inte bränna det Jag vill ju inte göra om det flera gånger

Ruben:

Var det svårt?

Andreas:

Nej

Ruben:

Nej.

Andreas:

Jag hade 98% rätt Jag har ju överdrivet pluggat på det här också För att jag har varit livrädd för att kugga det Vilket också är orimligt, men godkänt är 75% Så att Jag är ändå nöjd

Ruben:

Ja, men det

Andreas:

det till alla de som funderar Det är mycket lättare än vad man tror

Ruben:

Okej. Men det är ju ändå bra. Bra jobbat. Grattis.

Andreas:

Tack, så nu ska du ut och flyga som drönare

Ruben:

Mm? För oss som inte gjort detta då. Hur gör man testet? Hur ser det ut?

Andreas:

Ja, till att börja med så går man in på Trafikverkets hemsida. Transportstyrelsen, menar jag. Transportstyrelsen. Och så... Eller så bara googlar man drönare, transportstyrelsen. Så får man upp deras drönarsida. Så kan man logga in med... Bank-ID. Och så kan man göra en sån liten test om man är osäker på vilken klass ens drönare har. För att min drönare är ju producerad innan de här C-klassningarna kom. Som man har gjort i Europa nu för att klassificera stålek och vikt och bla bla bla. Vad det är för typ av drönare. Så att min kom ju innan så jag var ju tvungen att räkna ut vilket certifikat jag behövde. Och det visade sig att jag behövde ett A3-certifikat. Och då får man A1-A3. Och det innebär att jag bara behöver göra ett teoriprov. Gör man A2 så behöver man ha ett någon typ av egenkontrollerat flygtest. Det känns sketchy som fasen, men ja.

Ruben:

gör man det?

Andreas:

Jag vet inte. Du ska göra någonting kontrollerat på något sätt. Där inne finns den här guiden för vad du behöver för någonting och sen finns det också en pdf-fil på x antal sidor som är bra att läsa igenom den har jag ju tankat ner och läst igenom 4-5 gånger vid det här laget och

Ruben:

Mm, mm.

Andreas:

ja det här kära testet var ju inte så svårt det är ett test på nätet som du har 24 timmar på dig att svara på 40 frågor Det tog mig inte 24 timmar att svara på de frågorna. Men nu är jag då certifierad drönaroperatör.

Ruben:

Det är ju en titel absolut, om något.

Andreas:

Men, det kan ju för privat och hobbybruk. Kommersiellt så tror jag att du måste det är A2-licensen du måste ha då.

Ruben:

Fråga då om vi gör inspelningar med den för podden räknas det som kommersiellt då?

Andreas:

Inte om vi inte tjänar pengar på det.

Ruben:

Men om vi skulle börja tjäna pengar Säg att vi teoretiskt Spelar in en video för podden Eller du spelar in någonting Slänger ut det på Youtube Den får massa visningar, går viralt Och du börjar få pengar från Youtube för den Vad händer då?

Andreas:

Alltså jag tror ju inte de jagar dig med ett lije, liksom.

Ruben:

Nej men ändå så här teoretiskt sett

Andreas:

Nu är du ute på legala vatten, jag har inte en aning om. Jag tänker mig att det är originalintentet som får gälla i det fallet. Och sen att det råkar bli mer. Men om jag gör... Jag tänker mig att om jag gör ett jobb, när jag tänker kommersiellt så tänker jag att det är någon som hyr mig för att göra ett shot. Alltså jag får betalt specifikt för drönarvideon. Men om jag gör en video för min skull som jag sen lägger ut på Youtube och det råkar vara så att den genererar pengar. Målet med den var ju inte kommersiellt från början.

Ruben:

Nej.

Andreas:

Och vad ska de göra om en video jag lägger upp går viralt? Nu händer ju inte det så ofta, men teoretiskt sett videon går viralt ett halvår senare jag skulle veta när jag spelade in filmen för ett halvår sedan att min video skulle gå viralt om ett halvår osäker på om det håller i rätten faktiskt

Ruben:

Jag vet inte heller om det är det, men det är ändå inte en sann tanke.

Andreas:

jo men sen så finns det ju, det är också den här A2, jag tror det är större drönare över två kilo och sånt där, ja min väger under 500 gram, den väger inte ens ett halvkilo liksom Så att det är lite skillnad också. Så jag kanske klipper ett sånt här A2-kort bara för att det är kul vid tillfälle. Men inte nu.

Ruben:

fattar.

Andreas:

Men! På tal om flygande farkoster i vän så sprang jag på en liten rolig nyhet här förra veckan. Och... Du vet att du kan få rabatt, i alla fall i Kanada, genom att lura chattbotten på ett företags hemsida.

Ruben:

Nej.

Andreas:

Det som har hänt är att det är Air Canada som på sin hemsida har haft en sån här chatbot. Som då har varit någon typ av... Chatbot. Det framgår inte av sånt. Men jag misstänker att det är någon typ av large language model med tanke på vad som har hänt.

Ruben:

Mm.

Andreas:

Men det är en resenär som heter Jake

Ruben:

Hm?

Andreas:

Han hade en mormor som gick bort. Han skulle köpa på kort varsel biljett. Och vissa flygbolag, när man har nära död i släkten eller så, så kan man få rabatterat pris. Han gick genom hemsidan, fick väl inte svaret han ville, men han av någon anledning hamnade i... Är Kanadas chatbot. Och började diskutera med den. Och fick mer eller mindre svarat att det är inga konstigheter. Du kommer få rabatten. Du kommer få rabatten motsvarande 600 dollar. Eller något sånt där. 800 Canadian dollar. Och han köpte liksom två flygresor. Så det hamnade väl på totalt 1200 någonting. Amerikanska dollar. Och han skulle då få typ hälften tillbaka. När han sen då kommer hem efter begravning och liknande och till Air Canada så säger de nej. var ju tråkigt att chatbotten har sagt det.

Ruben:

Mm.

Andreas:

här chatbots-grejen. Kanada svarar att nej, det kan du inte. Det måste man ansöka om innan resan. Enligt chatbotten så skulle man kunna göra det efter. Han som har bevis på det här tar detta till en civilrättstvistsdomstol eller tribunal.

Ruben:

Mm.

Andreas:

Och säger att det här stämmer inte riktigt. Och får rätt. Ja. I den här rättsprocessen så hävdar Canada chatbotten är en egen legal entitet. Alltså vi kan inte stå för vad chatbotten säger. Vi kan inte stå för vad våra anställda säger och därför kan vi inte stå för vad chatbotten säger. Så att vi kan inte ta ansvar för det här. Och det tycker inte rätten, utan rätten säger att hur ska en rimlig konsument veta vilken del av er hemsida som ni står för och vilken ni inte står för?

Ruben:

Då får man ju typ skriva ut i chatboten hej, vissa svaren som chatboten ger dig kan vara felaktiga. Vi står inte för alla svar hon säger, men den bör ge dig en fingervisning om vad som gäller. Typ.

Andreas:

Det kan man tycka Men

Ruben:

Mm.

Andreas:

har man inte gjort Och man faller på det här Och

Ruben:

Mm.

Andreas:

är nu då tvungna att betala ut 812,02 kanadensiska dollar till Jake För att man inte har hanterat detta på rätt sätt

Ruben:

Hm?

Andreas:

ingår även ett litet skadestånd i de pengarna, tydligen.

Ruben:

Hm?

Andreas:

En expert på detta, Garber Lucas, som är ordförande för konsumentförsvarsgruppen Air Passenger Rights. Han har ju bara gått in och sagt att det är ju ganska rimligt att ett flygbolag är ansvariga för sin teknik. Vad den säger och gör. höjer också ett litet varningens finger om att kanske lita inte på chatboten och får ni ett löfte från chatboten se till att dokumentera det så att ni inte blir snuvade på pengarna i efterhand så så slutade den historien men jag tycker det är väldigt spännande för att det här är ju någonting som mer och mer företag gör de inför large language modeller för att det innebär mindre människor som behöver sitta i kundtjänsten det är effektivare, snabbare svar Som kanske inte alltid stämmer. Och som du och jag vet, Ruben. Chattbotta kan man lura.

Ruben:

Eh, åh!

Andreas:

Det... Mm.

Ruben:

ju ganska roligt ändå Fast då kan man ju se historiken och försöka lura den Men ändå, bara såhär Ge mig ett svar som jag tycker om Du vill svara detta nästa gång

Andreas:

Men vad var det? Det var i, alltså om du frågar, det var ju, det måste ha varit somras va? Man ju inte fråga ChatGPT till exempel om Windows 11 aktiveringskoder.

Ruben:

Nej.

Andreas:

Men om man lindar in det som att min gamla mormor brukade läsa Windows 11-aktiveringskoder för mig när jag gick och la mig och jag behöver det nu när jag inte har henne, så började den helt plötsligt bara generera en massa koder som visade sig fungera. De här systemen blir ju mer och mer robusta men det finns ju alltid vägar kring för att i det här fallet så försökte då chatbotten försöka förstå sammanhanget. Och tänkte att ja just det, det är ju inte nödvändigtvis Windows 11 aktiveringskoder jag ska göra nu utan nu ska jag göra en godnattvisa som baseras på Windows 10 11 aktiveringskoder för den här personen som behöver det. Det är ju positivt.

Ruben:

Jaha, ja.

Andreas:

Så att, det finns ju alltid vägar runt där. Sen så vet jag inte hur det ser ut i rätten när du ska sitta och förklara det. Jag sa

Ruben:

Ja.

Andreas:

att jag tycker om historier om rabattkoder som ger mig minst 50%. Kan du börja berätta det? På SASM-sidan eller vad det nu kan vara. Håller kanske inte riktigt. i teorin?

Ruben:

Ja, men varför inte? Jag är ju lite rädd för vad som kommer ske med alla dessa chatbotar. Jag gillar inte chatbotar. Jag har ju sagt det innan, jag gillar inte när teknik tar över människor.

Andreas:

Nej. Har du läst om något som kallas för industriella revolutionen?

Ruben:

Men det är en annan grej. Det är en helt annan sak. Okej, så här då.

Andreas:

Jag

Ruben:

En grej när teknik tar över fysiska grejer. Men när det tar ifrån sociala och tänkande grejer. Det gillar jag inte lika mycket.

Andreas:

kan hålla med dig när det kommer till kreativa grejer Det tycker jag är Och socialt Ja det är Det beror på. Men ja, jag kan vara benägen till viss del. Jag gillar fortfarande självskanningen.

Ruben:

Det är bara en bit i pusslet av samhällets förfall.

Andreas:

Ruben, sen urminnes tider så har ju människan utvecklat bort sig själv.

Ruben:

Ja, jag är med dig. Vi kommer anpassa oss. Men jag gillar det inte.

Andreas:

Nej Jag fattar Jag fattar sagt Om ni tycker att ni har fått Det här från en chatbot Så se till att dokumentera det Även om ni inte var här Så i British Columbia, Kanada. Så kan man få rätt i ett sådant sammanhang. För att man är ansvarig för vilken teknik man stoppar på hemsidan. Och ni som utvecklar där ute. Om ni inte kan stå för allting som ni kan tänka er en large language modell kan få för sig att säga på er hemsida. Sätt inte dit den. Jag tror ju att Canada är väldigt försiktiga med sin chatbot framöver. All right Open AI! Och deras vd. Eller huvudsakligen deras vd, Sam Altman har ju varit ute och vevat.

Ruben:

Alltså han är för skön Det är alltså När jag hör detta förstår jag vad han sa va Han är en god kille alltså. Han har huvudet på skaft.

Andreas:

Ja, det som har hänt då är att Sam Holtman har gått ut och sagt att han söker investering nu ska vi ta det på engelska, 7 trillion dollars och det blev väl på svenska om jag har förstått det rätt, 7 biljoner dollar.

Ruben:

Det stämmer, ja. Miljon, miljard, biljon, triljon.

Andreas:

för biljen och triljen, det är ju något stegsfel där. Men, han söker då mellan 5-7 biljoner dollar för att han ska omforma den globala halvledarindustrin och börja tillverka AI-chip. Och försöka konkurrera med NVIDIA. NVIDIA har ju gått som tåget senaste tiden. De är ju den stora börsvinnaren just nu. De har, har man

Ruben:

galet alltså

Andreas:

NVIDIA går något så enormt bra. De tjänar pengar. De har gått om Google eller vad det nu var. Det är liksom brutalt. Men, Sam Altman. Han vill ju då som sagt ha sky. Ja. Ja, eftersom han säger sex till sju så säger vi, eller fem till sju, så tycker jag att vi säger sex. Vi möter på mitten, vi kör sex för att ge han lite benefit out of doubt. Vet du hur mycket pengar det ger Ruben?

Ruben:

Ja, det kommer jag inte ihåg Men var det inte typ såhär Alltså något löjligt såhär 120 av alla världens länder Om du tar alla 120 Längsta länderna så är det hela deras BNP typ eller något sådant här löjligt

Andreas:

Vi kan börja med att säga såhär, det är ju 12 nollor i 6 biljoner och det är dollar så vi ska ju gånga det med typ 10, men 6 biljoner Det är ju större än BNP1 på de flesta länder i världen.

Ruben:

Ja, till och med.

Andreas:

Enligt Världsbanken och Internationella Valitafonden, IMF. Så överstiger det här då länder som till exempel Tyskland. Indien, Storbritannien, Frankrike. De enda som faktiskt är mer Kina och USA.

Ruben:

Ja, rimligt. Men är det en tredje statsmakten som kommer att bli OpenAI

Andreas:

exakt, exakt. Och så kan vi, om vi ska jämföra det med lite företag så Apple är ju det högst värderade bolaget med en marknadsvärdering på ja, sätt dig bara så är det på biljoner dollar.

Ruben:

Okej, så två

Andreas:

har en värdering

Ruben:

tre gånger så mycket som Apple. Ja, det är mitt.

Andreas:

ligger på 2,3 biljoner US-dollar.

Ruben:

Mm.

Andreas:

Saudi Aramco. Den absolut största oljeföretaget. 2,22.

Ruben:

Mm.

Andreas:

Och sen har du Alphabet på 1,6. Och Amazon på 1,3.

Ruben:

Mm.

Andreas:

Jag har för mig. Om jag såg någon sån här beräkning att han skulle i teorin kunna köpa hela Stockholmsbörsen alla bolag på den och ha pengar över, mer eller mindre.

Ruben:

Mm, nice.

Andreas:

bra med pengar över.

Ruben:

Det var härligt ändå.

Andreas:

Vi kan köpa hela Sverige om vi vill Jag vet inte riktigt Han tänker sig i alla fall Enligt den här då Att han ska lyckas samla in En miljard om året Fram till 2030 ungefär Inte en miljard En biljon Om året

Ruben:

Jag tycker det är fullt rimligt ändå. Jag tänker att de pengarna kan man ha med en massa bra grejer om man ska hålla på med AI. Det är väl jättebra. Ge alla pengar till Sam Altman och upp en AI. Det är väl jätteklokt.

Andreas:

Ja Jag ser massa andra saker som jag känner Skulle kanske vara viktigare att göra för de pengarna Men Då är min nästa fråga Om Sam Altman som ska skydda oss Från en AGI Och som ska tillverka chippen som sitter i skallen på de här

Ruben:

Mm

Andreas:

ska det gå ihop?

Ruben:

Nej men det kommer gå jättebra Alltså de ska ju bara göra uträkningar Det är inget problem med att chipen gör någonting Det är ju bara Det är lugnt Det är lugnt

Andreas:

Så våran Iron Man som ska skydda oss från, jag givetvis säger det Elon Musk. Men våran hjälte som ska skydda oss han ska tillverka hjärnan och ska se till att det inte går över styr. Och han har redan Blivit sparkad för att hans styrelse tyckte att han höll på med någonting shady. Och han avsatte stålset hela styrelsen och är tillbaka själv.

Ruben:

Jag ser inte problemen Jag vet inte varför du är så

Andreas:

ser inte hålen, jag ser.

Ruben:

nej Absolut inte Jag tycker det här känns helt rimligt

Andreas:

Men sen är det också så

Ruben:

folk hör min ironi här i rösten då

Andreas:

Jag skulle vilja veta var han ska få alla de här pengarna ifrån.

Ruben:

Men han har ju åkt till Mellanöstern Och sagt att han investerar Och han ska ju göra Kodlam Tigris här nu Det kommer bli jättebra

Andreas:

jo, jo, men den var ju väl för att konkurrera med Nvidia va? Och detta är också för att konkurrera med Nvidia. Det är lite rörigt det här. Kan jag inte bara köpa Nvidia?

Ruben:

Det kan han kanske göra Men det är så himla dyrt nu,

Andreas:

känns ju som en bra mycket lättare, en bra mycket lättare lösning.

Ruben:

Jag vet inte vad. Jag tror att det handlar mycket mer om att han anser att det inte är hållbart att de ska vara beroende av andra företag för att kunna köpa in kippen för att kunna göra den AI-utveckling som behövs. Och då tycker han att alla ska jobba till för att skapa en AI-utveckling som kommer främja hela mänskligheten. Och då ska man göra det i någon sån här co-lösning. Och jag köper väl det argumentet. Men då får ju de inte ta all vinst i detta. Då får man ju någonstans se vad blir vinsten för mänskligheten om alla skrivas åt om detta. Vem ska ge dem pengarna? Någon kommer vilja ha ut en bit av kakan i slutändan.

Andreas:

Ja

Ruben:

förstår ju hans argument i viss mån men någonstans, du är inte Gud och Open AI är inte Gud. Man får lite se det för vad det är. Men jag kan ändå förstå argumentet. Jag är inte helt emot tanken han har ändå. Att såhär, För att det här ska vara rimligt jämförbart för rimliga pengar och vi ska kunna få ut någonting av detta i hela mänskligheten. Det behöver vi övers åt så att OpenAI kan få datakapaciteten för att lösa detta för det kommer bli svindyrt om vi ska köpa massa dyra chip ifrån Nvidia och Intel eller andra bolag. Jag köper argumentet men det håller ju inte riktigt. Det blir så här hittepåsiffror men det är ju roligt att han säger det.

Andreas:

Ja, absolut. så som jag har förstått det så ska han ju inte... Det är också jättekonstigt, för jag har inte förstått det som att han ska tillverka det själv, utan han ska använda de här pengarna för att utveckla chip... Som han sen ska ha TSMC till att bygga.

Ruben:

det är för team som ser bäst också.

Andreas:

Jo, jo. Men, jo, jo. I särklass. Men, Vad är det som kostar så jävla mycket?

Ruben:

Kysel. Kysel är dyrt.

Andreas:

Men, nej! Inte så dyrt! Men, vad ska han med? Åh. Ja, alltså...

Ruben:

men det är dyrt med chip Alltså någonstans Men jag tror att det är också lite i marknaden Som styr priserna nu i viss mån För att det är Den utveckling vi har av hela världen Hur mycket chip vi behöver Vi har för lite fabriker som gör dem Och för lite Efterfrågan är för stor kontra produktionen Så enkelt är det Och

Andreas:

Så är det.

Ruben:

Därför funkar ju inte heller bara outsourcen ut allting till TSMC och alltså tycker man vill men det är fortfarande en konflikt mellan Kina, Taiwan liksom faller det så går det att köpa rätt åt helvete

Andreas:

Ja det är cool Då kommer den här halvledarbristen Den Sen

Ruben:

var för något år sedan men det är fortfarande den är

Andreas:

Jo, jo, men skulle Kina hitta på skit i Taiwan, bortsett från alla tragiska saker som skulle hända med människor och all skit, så om man då ska bara se det hårda fakta när det kommer till chip, vi kommer ju att ha en brutal brist.

Ruben:

Eh, ja.

Andreas:

vi aldrig har skadat tidigare i så fall.

Ruben:

Men Kina är också högst intresserade Att chiptillverkningen fortsätter De kommer säkert Skapa någon lösning Här slåss vi inte Här ska det finnas personal Det blir jättebra

Andreas:

Kina har ju en jätteinvestering i att försöka bygga chip själv

Ruben:

Men det går ju inte

Andreas:

inte riktigt hur det går jag har hört detta också jag är osäker på hur det går faktiskt men,

Ruben:

på så gick det sådär

Andreas:

Ja, men det är också ett tag sedan jag har kollat upp det där, så jag ska inte säga för mycket. Men det är också att bygga chip, att göra chip, det är dyrt, tar lång tid och det är enorma investeringar. Den här herren som äger TSMC som har gjort detta i god tid, i rätt tid och gjort det på rätt sätt, han är ju briljant.

Ruben:

Ja.

Andreas:

han har valt att fokusera på rätt typ av chip. Så att, ja. När till och med Intel liksom ger upp delar av sin produktion för att flytta den till TSMC för att de inte löser det.

Ruben:

är

Andreas:

det med det. Det är

Ruben:

ett europeiskt bolag Som jag aldrig kommer ihåg namnet på Som är från Nederländerna Som gör maskiner Det är

Andreas:

inte heller ihåg namnet men det stämmer.

Ruben:

Ska vi prata om något annat som är coolt?

Andreas:

jag.

Ruben:

Jag fick upp en nyhet. Eller jag fick den skickad ut av dig Andreas. Om att Starlink har nu...

Andreas:

nyhet. Ja.

Ruben:

Om att Starlink har sänkt priserna i Sverige för sin månadskostnad från spänn till 559 kronor. Men det var ju intressant att se. Och så här, ja men shit, nu börjar det ändå komma ner rimliga månadskostnader. Men så läser man lite till och då har de ändå höjt priset på hårdvaran från 3200 till 4900. Men det är så här. Nu börjar vi kolla till månadskostnaden bortsett från investeringen av den här antennen. Så är vi ändå nere på typ jämförbara priser på vad det kostar att ha ett brevbandsabonnemang på en högre hastighet på många platser runt omkring i Sverige.

Andreas:

Ja.

Ruben:

Sen började jag göra research. Det var intressant i sig. Vi har inte snackat om Starlink på jättelänge. Så jag tänkte att vi kan prata mer om Starlink.

Andreas:

Absolut.

Ruben:

Jag gick in och kollade på hemsidan och nu kommer jag ta upp det bredvid mig för att jag kan säga rätt information. Men som det ser ut just nu, om vi pratar teckningskartan tycker jag är första som jag kan prata om som är intressant. Så jag kommer att länka till den så får man gå in och kolla själv. Men... Hela Europa är ju nu täckt och hela världen verkar ju vara täckt om man kollar på vad högsta och lägsta punkten och allting som är. Sen är det inte tillgängligt överallt i den här frågan för att man måste väl ha avtal med länderna och få kunna skicka data och allt sånt där. Sen så är det ett stort och Kina. Men det kanske kommer någon gång fram till det, vem vet. Men nu i västerpolet så verkar det som att ryssarna i Ukraina just nu använder Starlink. För de har väl kunnat komma åt detta i och med att Ukrainarna har fått tillgång via Elon Musk. Men det är sånt som händer. Det är en annan

Andreas:

Är det kvarlämnad utrustning Så är det väl svårt att avgöra vad som är vad

Ruben:

Ja, men man kan ju kolla nedladdningshastigheterna på den här kartan. Och det har inte jag satt mig in i så mycket innan.

Andreas:

Nej,

Ruben:

enligt den här kartan då så går det mellan 25 megabit per sekund upp till över 150 megabit per sekund i nedladdning. Men i Sverige verkar det ligga mellan 123 och 200 ungefär i nedladdning. Det är ändå helt okej alltså. Megabit ja.

Andreas:

Ja, men fast för priset är det ju ganska lågt

Ruben:

Det är ganska lågt och det är väl lite här skillnaden blir att ska du jämföra det med en 5G-uppkoppling som blir ett alternativ är det inte helt jämförbart men 5G-uppkopplingen finns ju inte överallt. Ska du jämföra med 4G-uppkoppling så ja men fast då är det ju ungefär samma hastigheter och sen ska du då jämföra med fiber, nej det går ju inte men...

Andreas:

Nej.

Ruben:

Så här. Och sen ska man också då lägga till latensen i det hela. För kollar man latensen runt omkring Sverige så ligger det mellan 41 till 64 millisekunder. är något lägre närmare man kommer till ekvatorn. Jag antar att det beror på att satelliterna är närmare. Så därav blir latensen kortare för att vågorna måste gå kortare sträcka. Det är min teori. Men jag vet inte om det stämmer i och med att jorden är lite ellipsformad. Men det är min bästa teori på varför det är så. Varför det går neråt närmare man kommer till ekvatorn. Jag vet inte om det stämmer. Jag är bara en

Andreas:

det är fler satelliter där. För det tog ju ett tag innan vi fick upp satelliter hitåt.

Ruben:

Så kan det också vara. Det är en bra teori också.

Andreas:

Säger jag sitter i Frankrike.

Ruben:

Ja men det är bättre i Frankrike. Så det kan vara något sånt. Och sen så kollar man lite på uppladdningshastigheterna. Där blir det långsamt. För där är det ju i Sverige då mellan 16 och 27 megabits per sekund. Så det är inte jättesnabbt upp. Men oftast behöver det inte så hög uppladdningshastighet. Om man inte är sån som oss

Andreas:

går och prövar vad man håller på med. Ja.

Ruben:

ändå att det börjar bli siffror som... Hade jag haft de här siffrorna... Och det man ska lägga till här då... Det är att du kan ha den här antennen med dig var som helst. Det spelar ingen roll ifall du är ute i skogen, långt bort från allt annat, ute på havet, var som helst. Det kommer fortfarande vara lika bra uppkoppling för att du pratar med rymden.

Andreas:

det mitt Alltså får jag föra mig att mitt ute i Atlanten Var det typ inte täckning och sånt Alltså det är längs kusterna ändå Men Ja du får ju bra mycket längre ut Eller täckning lite längre ut så är det ju

Ruben:

Andreas:

om du inte bor i Typ Onsala Bredvid det här Observatoriet med Chalmers

Ruben:

och det är också intressant då, för jag kollar lite på Europakartan bara, det finns några svarta punkter, men de är väldigt få, och den största som jag hittar är just den som är vid, här runt Göteborg. Det är väl jätteintressant att den är så stor. Hur kan den vara så

Andreas:

det är märkligt

Ruben:

Det finns en utav Madrid också som är ganska stor. Jag antar att det är något liknande där då. Men annars ser ni någon såhär. Någon liten punkt i Tyskland och såhär. Och någon liten punkt i såhär. Någon annan ställe här. Också Tyskland. Det är inte så att det är jättemycket ställen som har sådana svarta punkter. Är det för att vi är så kinkiga i Sverige då? Eller finns det någon annan anledning? Jag vet inte.

Andreas:

Ingen aning. Ingen aning. Nej. Men som du säger, det här är ju kanske... Du kan ju ta med dig överallt och sen så skulle de väl göra någon sån här abonnemang där du köper hårdvaran och sen kan du slå på av den lite när du behöver det.

Ruben:

Jag fattar som att man betalar per månad. De har ju en på språnggrej här. Den är lite dyrare ska man säga. Den kostar 669 kronor i månaden. För att ha den regionalt, alltså i Sverige. Men vill man ha den globalt så kostar den 2500 spänn. Men då är det ju enterprise-grejer för då åker du inte med en stor båt eller någonting.

Andreas:

Ja.

Ruben:

Men du klarar det på samma hårdvara som är 4900 spänn. Då skulle du i teorin kunna... Switcha över sommaren om du ska ut med båten eller någonting, och ha den om du har den hemma eller om du åker ut med husbil eller liknande och betalar lite mer pengar för att ha uppkoppling, alltså jag är inte helt emot den här idén, sen beror det på jag åker ut långt med båten, vem åker ut från kusten som inte har 4G-uppkoppling men det är ändå så, jag gillar det

Andreas:

Ja,

Ruben:

finns ett alternativ nu, och så att man då skulle köpa en stuga uppe i någonstans där det inte finns någon täckning Tänk att ha en sån här, köpa den och slå på den när du är där över sommaren, eller om du är där på vintern eller vad det nu än är, alltså jag gillar den idén

Andreas:

Ja, absolut. Och det viktiga här är ju, tycker jag, att... Det här ger ju ett alternativ till folk som långt ut där det är alldeles för dyrt att gräva ner kablar eller få 5G uppsatt.

Ruben:

Ja, men då har vi ju den fina post- och telestyrelsen och andra inblandade som bara ger massa bidrag till alla för att här var så god grävfiber. Jag som är lite insatt i branschen var ju världens rabalder nu i våras för att fem hushåll någonstans hade fått två miljoner i bidrag bara för att de ska gräva ut fiber. För att det ska vara rikstäckande. Det är så idioti, förlåt. Men det är sidenote.

Andreas:

Jo, jo, Ruben

Ruben:

Nej,

Andreas:

Sverige, ja Alla har inte den turen i världen

Ruben:

nej. Sverige är ju galnare att komma till fiberteknik. Det är ju en av de grejerna. Vi var ju också tidiga så den är inte helt optimerad. Nu är jag nördig på grund av att det är jag jobbar med. Men...

Andreas:

Men det här gör ju att du får ett alternativ Till exempel då Hutlöst prisade I bredbandsalternativ i USA För jag vet att i USA är det just Där är det jätteproblematiskt För att du har ingen konkurrens Så har du en Lelagledning så kan det vara Dålig uppkoppling Och högst pris Och då får du helt plötsligt ett alternativ. Eller för till exempel, vet jag, en bondgård som ligger lite off och som verkligen måste ha en backup-uppkoppling för att man använder det för att, vad

Ruben:

bevaka någonting

Andreas:

någonting, exakt. Eller vad det nu kan vara där man behöver ha ett företag långt ute för att göra vissa typer av saker Hur många forskningsexpeditioner tror du du kommer ha den här tjänsten? För att just skicka och ta emot data

Ruben:

Eller bevisligen som man nu gör i Ukraina liksom, det är krig du kan inte ha de andra grejerna perfekt, du kan ha dem i rymden och få fortfarande bra uppkoppling ja, det fanns andra problem men

Andreas:

Men teoretiskt sett i andra situationer så är det ju en bra och jag vet minst ett företag som använder det som sin backupuppkoppling så att om det vanliga nätet går ner så switchar den över för att de måste ha uppkoppling

Ruben:

Mm. Nej, kalasbra.

Andreas:

det är kalas bra

Ruben:

Mm.

Andreas:

Men sänkning, ja det blir ju en extra konkurrens. Sen hastigheten, ja. Men jag

Ruben:

ju se det för vad det är också lite.

Andreas:

hade, alltså jag hade orimligt sent ett ADSL-internet faktiskt. I en gammalt boende jag hade. Och inget fel med det är så, men jag hade 30 ner 10 upp på det. Och betalade 450 eller 490 kronor i månaden. här, alltså säg att du bara har ADSL hem som ditt enda alternativ. Då är ju det här, alltså jag har en hög investeringskostnad men så är jag också fiber.

Ruben:

Ska du med i en fiberanslutning som det ser ut idag så ligger det väl oftast 10-20 000 beroende på

Andreas:

Men gäller det om de ändå gräver i gatan eller om de måste öppna upp gatan för att koppla på dig?

Ruben:

senaste exempel var när man är ute på Styrsjö där vi har ett sådant boende. Så fick vi ett sådant brev och då tror jag det var 11 900 spänn om man gick med samtidigt som man grävde allt

Andreas:

grävt,

Ruben:

Ja, alltså när de skulle gräva in till allihopa. Då tror jag det var 11 900 spänn för att liksom den här kostnaden fördruppade till huset liksom.

Andreas:

Ja.

Ruben:

Sen blir det mycket dyrare om man gör det i efterhand.

Andreas:

Ja.

Ruben:

Och då var det ändå många hus. Sen kan det vara dyrare för att det är längre sträckor och liknande. Men sen kommer bidragen in och allt vad det är. Jag skulle gissa på att det ligger mellan 10 000 till 20 000 ungefär. Beroende på. Men ja, ungefär.

Andreas:

Ja, och då är ju detta en mycket billigare investering Just nu så har du inte fiberhastigheten Men det beror också på vad du har för behov Sitter du ute och gamar så gör inte 40 millisekunders ping så jättemycket

Ruben:

nej okej nu ska jag inte jag kan göra ett bredbandstest under tiden så kan du prata

Andreas:

Ska jag göra det också? Speedtest

Ruben:

nu kommer det bli dålig inspelning här, varsågoda

Andreas:

ska väl tillägga här att jag sitter på ett hotell-wifi i Frankrike.

Ruben:

Okej, jag har en svarstid på 1,8 millisekunder så det är ju lite högre. Och så nedladdning på 90, uppladdning

Andreas:

1,8 millisekunder.

Ruben:

Ja, 90. jag är ju kappad utav min kabel på hundra, så att

Andreas:

på din kabel. Okej, jag sitter på wifi på ett hotell. Och jag tror att den här är QS-ad till 150 megabit eller någonting. Men jag har 6 millisekunder ping. Och 120 ner, 140 upp.

Ruben:

Så att det går inte riktigt att jämföra med en sån anslutning. Men det är ändå ett alternativ. Det är väl det vi säger.

Andreas:

du inte ha någonting som måste vara real time Så är det lugnt

Ruben:

Jaja.

Andreas:

Gaming till exempel är inte optimalt Men att sitta och streama någonting Inga problem

Ruben:

Dunders. Jag har nog inget mer att tillägga den här veckan. Jag känner mig ganska klar.

Andreas:

vi har sagt någonting märkligt så kan man mejla till kaktäckatgmail.com eller så kan man skriva till oss på valfri social media. Vi är mest aktiva på TikTok, Instagram och Youtube. In och kolla på TikTok. Det har varit lite snurr på videoklippen där på senaste, så in och likea så att de får ännu mera snurr. När ni lyssnar på den här podden så antar jag att ni gör det antingen i er favoritpoddspelare i ljudform eller på Youtube. Oavsett vilket så tryck på prenumerera. Så att ni inte missar framtida ämnen Eller gäster Eller ja, bonusavsnitt för det Det kommer att komma sådana Snart En par stycken Missa inte dem Och när ni ändå är ni favoritbollsspelare Så passa på att lämna ett Betyg och en recension Lämna gärna kommentarer på Youtube vad ni tycker Och är det så att man skulle vilja stötta podden så kan man göra det via buymeacoffee.com slash cacktech. Eller genom att använda en av våra Amazon Affiliate-länkar. Det kostar er ingenting extra. det ger oss en liten kickback när ni handlar på Amazon. Och som sagt, det tas av Jeff Bezos han har tillräckligt med båtar. Men köp ingenting ni inte redan känner att ni behöver. Vi vill inte uppmana att det är onödigt handlande. För det gör vi tillräckligt bra själva. Så så är det med det. Har jag missat någonting Ruben?

Ruben:

Det tror jag inte. Du kan den här nu. Vi säger så här. Tack och hej. Ha det gött. Vi syns nästa vecka.

Andreas:

hörs på torsdag. Ha det gött. Ciao!

Intro
Air Canadas chattbot gav ut felaktig information
Sam Altman söker så mycket som 7
Starlink
Outro